17 (Studier i 1600-talets svenska)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En liten son i husbondens familj omtalas af »drängen»,
d. v. s. betjänten, som lille herren (Rond. JR s. 44). Fadern
gifver honom smeknamnet min lilla grijss (ib. s. 45).

Betjänterna kallas som nämndt drängar, men tilltalas och
omtalas ofta äfven med pojkar (Brasck FP s. 21, 22, 28, 71,
Ap. g. 162, 166, 170 m. fl.).

En landshöfding tituleras wälborne herre (Brasck Ap. g.
s. 148, 169, 170) såsom äfven Gustaf Eriksson (Vasa) i Prytz
G. I s. 15.

Tvenne profosser (»lorarii») använda i tilltal till hvarandra
fr. monsieur, hvilket — under formerna munsjör och mossjö —
åtminstone under förra hälften af 1800-talet begagnades till
handtverksgesäller samt — af en äldre generation väl ännu —
under formen munsjör äfven skämtsamt i betydelsen ’gynnare’
o. d.[1]

I tilltal begagnas numera af damer icke så sällan adj. söt,
t. ex. söta du, hvilket uttryck dock kommit i någon misskredit,
söta snälla Karl, gör mig den lilla tjänsten. Under 1600-talet
hade ordet i likartade fall en vidsträcktare användning. Så kan
i Messenii Disa s. 23 (bonden) Sigfrid inleda en bön till en af
konungens män med orden O söte Siwold.

Mat och dryck, gästabud o. d.

I dramat Holofernes och Judit förekommer bl. a. en ytterst
liflig och målande gästabudsscen[2]. Ehuru stycket, som Sylwan
uppvisat, har utländska förebilder och särskildt denna scen är
en ordagrann öfversättning från Greff samt dessutom dramat
härstammar från reformationstiden, kan jag ej underlåta att här
äfven citera detta, då säkerligen de flesta dragen lika väl
kunnat förekomma i ett svenskt gästabud på 1600-talet.

»Marskalken» Assur säger sig hafva bestelt itt welligt
panceet och uppmanar[3] dem, som skola skencke och stå för bord,
d. v. s. »småsvennerna», att laga så, att allt blir väl gjordt.

[1] Ordet förekommer också i våra källor från 1600-talet någon gång
såsom appellativum, t. ex rijk munseur (Chronander Surge s. 71).
[2] Ss. 42—50.
[3] S. 41.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ehst1600sv/0025.html

		Studier i 1600-talets svenska / 17 (1902) Author: Elof Hellquist Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|