Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprungligen blott hemmahörande i den samtida lyriken, under
1600-talet varit mycket gängse [1], icke blott i skrift, där de å
kärleksbrefven så småningom trängde ned till samhällets
bredare lager, utan också — att döma af deras stora spridning i
1600-talets komedier — i åtminstone de högre klassernas
galanta samtalsspråk. Från 1700-talet må anföras ett exempel
från Bellman: min ros kallas Ulla Winblad af Jensen (Carléns
uppl. 2: 165). Jfr för öfr. nedan. [2]
Dessutom hämtas med förkärlek i samma syfte bilder ur
mineralriket. Ett ypperligt prof på tidens smak inom detta
område lämnar Circeii långa tal till Virgo (Surge s. 26), ur hvilket
vi anföra:
Som stiernor tin ögon skijna,
Ansiktet rubiner fijna,
I hwar tin kind är een roos rödh — — —
Tin mun är sötare än socker
Tin fingrar är små gulddocker,
Som Hesperus på himmelen ståår
Pryda tigh läppar och ögnehåår.
Tin hals är som hwijt elphenbeen,
Brysten som alabastersteen. — — —
Ehwar tu trääder, strax een roos
Uprinner, som en skön turkoos — —
o. s. v., o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
