- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
24

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungligen blott hemmahörande i den samtida lyriken, under
1600-talet varit mycket gängse [1], icke blott i skrift, där de å
kärleksbrefven så småningom trängde ned till samhällets
bredare lager, utan också — att döma af deras stora spridning i
1600-talets komedier — i åtminstone de högre klassernas
galanta samtalsspråk. Från 1700-talet må anföras ett exempel
från Bellman: min ros kallas Ulla Winblad af Jensen (Carléns
uppl. 2: 165). Jfr för öfr. nedan. [2]

Dessutom hämtas med förkärlek i samma syfte bilder ur
mineralriket. Ett ypperligt prof på tidens smak inom detta
område lämnar Circeii långa tal till Virgo (Surge s. 26), ur hvilket
vi anföra:

Som stiernor tin ögon skijna,
Ansiktet rubiner fijna,
I hwar tin kind är een roos rödh — — —
Tin mun är sötare än socker
Tin fingrar är små gulddocker,
Som Hesperus på himmelen ståår
Pryda tigh läppar och ögnehåår.
Tin hals är som hwijt elphenbeen,
Brysten som alabastersteen. — — —
Ehwar tu trääder, strax een roos
Uprinner, som en skön turkoos — —

                                        o. s. v., o. s. v.


Denna stil parodieras af Putzdrummel (Saml. 13: 80) då
han kallar Sclumpa och Drunta för ’I aldraskiöneste twå
alabasterstenar, som uppå konstcammaren satta och högre än skurit glas
skattas skulle
[3].


[1] Jfr folkvisans o ädela ros och förgyllande skrin. En motsvarighet till
det senare uttrycket är minn gyldenn skrin (Dalila till Samson, Samsons
Fængsel s. 209).
[2] Det ord, som i ä. danskan tycks kunna mäta sig med dessa uttryck i
popularitet, är det synnerligen vanliga Lilievand ’liljestängel’ hvilket i Tobiæ
Komedie en gång t. o. m. förekommer synonymt med kvinna, hustru. —
(Hierthenns) lille vannd (Samsons Fængsel s. 197) bör därför utan tvifvel förstås
som lilievand.
[3] Äfven annorstädes gycklas här med marininismen; se särskildt s. 76.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free