- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
31

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna tid präglades af en viss fromhet och vänlighet, som tog
sig allehanda, delvis ofvan antydda, vackra uttryck.

Öknamn, skymford o. d.



Dylika äro under 1600-talet synnerligen vanliga, och det
är icke blott de i komedierna uppträdande personerna af de
s. k. lägre samhällsklasserna, som utmärka sig för ett rikhaltigt
förråd af sådana.

Ofta förekomma sammansättningar med -hund. Ex.[1]:
blodhund (Prytz G. I s. 4), bälghund (Brasck FP s. 67),
fyllehund (Chronander Surge s. 79[2]), fähunder (Beronius Reb.;
jfr nedan), lathund (Chronander Surge s. 68), lusahund (Rond.
JR s. 51), mashund (maas-, mass-, Brasck FP s. 13, Chronander
Surge s. 48)[3], kvar i sv. dial. (Rietz), skinthund (tin gamble
sk.
Chronander Surge s. 22), skulehund (Brasck FP s. 92, 93),
snålhunder (Beronius Reb. s. 374)[4].

Ordet fähund(er) är väl dock som smädeord snarast
direkt upptaget från det i ä. nsv. icke ovanliga fähund i
betydelsen ’vallhund’ (= isl. fjárhundr). Jfr t. ex. den dubbla
användningen af ordet spårhund. Möjligen här ordet fähund i
hågon mån bidragit till, att hund så ofta kommit att ingå i
dylika benämningar. Emellertid är, som bekant, det enkla hund
vanligt som skymford både i fsv. och isl. Från ä. nsv. har jag
antecknat: du falske hundh (Messenius BM s. 181), tin leede
hundh
(Brasck Ap. g. s. 195).

-hane förekomma två, nämligen

snushane (snuss- Chronander Belesn. s. 153). Ordet, som
ett par gånger har attributet ung, har jag äldst funnit under
formen snusshan[5] som egennamn hos Messenius Svanhv. s. 132
och stafvadt snutzhan i en visa från 1642. Det är lånadt från
lågty. och sammansatt med mlgt. snutse, snusse ’schnauze’.

[1] Stafningen har jag i denna och liknande exempelsamlingar normaliserat.
[2] Jfr fylle kalk Rondeletius JR s. 75.
[3] Jfr masgråt nedan.
[4] Jfr. snåltarmer från 1700-talet.
[5] De stora begynnelsebokstäfverna har jag i exempel, som bestå af
enstaka ord, lämnat utan afseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free