Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansågos vara falska och illistiga. Ordet synes vara oböjligt; jfr
månge Ridder rödh (Mess. s. 57). I 1500-talets svenska
litteratur talas om röde riddare i samma betydelse. Uttrycket har
tyskt ursprung; se Bugge Ark. 1: 10. Rödhåriga personer hafva,
som bekant, i folktron ännu i dag rykte om sig för bakslughet
och illmarighet; se närmare Nyrop Om ordenes liv s. 121;
sik, se siker;
skalk, se skalker;
skinnbrok (skinbrook Brasck FP s. 77). Ordet har epitetet
sijde (sida, nedhängande) och användes af en ung herreman
till en skomakare. Tydligen föreligger här ett skymford med
samma användning som det besläktade bracka[1], hvilket — i
något äldre svenska — växlar med skinnbracka. Jfr brackefnes
ofvan samt med afseende på bildningen beckbyxa;
skratte (Chronander Surge s. 52) ’narr’, ännu brukligt i
samma betydelse i sv. dial. (se Rietz s. 597); egentligen
identiskt med isl. skratti, ett slags trollväsen;
skvallerkråka (Faar, låter flyga then Squaller kråka
Messenius Disa s. 13), om en man, i fullt modern betydelse[2], ehuru
den mening, i hvilken ordet förekommer, ännu erinrar om
dettas egenskap af ett fågelnamn;
slaggfat (Chronander Belesn. s 145), till en kvinna; slagg
betydde vid denna tid äfven ’drägg, bottensats’;
slok? (titt förbannadhe slock Rondeletius JR s. 22; rim:
kock), till en kvinna; i källor från 1700-talet äfven sloker;
slyna (Brasck MGV s. 239, 265); i ä. nsv. (redan under
1600-talet) äfven sluna, kvar i dial. < mlgt. slune; möjligen till
ty. dial. schlaunen, mlgt. slûnen ’eg. vara snabb, skynda,
påskynda’[3]; i fråga om betydelseutvecklingen erinras om sv. dial.
flånga, okvädinsord för liderlig kvinnsperson, af flånga ’flänga,
hasta’[4]; jfr äfven Kocks härledning af flicka Ant. tidskr. 16,
nr 3, s. 1 följ. ’Slyna’ heter i flera sv. dial. äfven slyng(j)a,
hvilket är en analog bildning af slyngja ’slänga’; jfr äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
