- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
47

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

315 förekommer ett hvem Knocker, som man väl har att förklara
som en kontaminationsform af ett pocker och kneffuel (= sv.
knäfvel); se ofvan.

Af hithörande från adjektiv utgående eufemistiska
omskrifningar finnas i våra källor två:

        hin håle o. d.:
Det weet den hååle
                        (Brasck FP s. 71).
.. Bee dhe Hin Håle ränna i skogen som hunna.
                        (Beronius Reb. s. 344).
        raggen:
Så höre tigh raggen.
                        (Brasck Ap. g. s. 176)[1].


Om detta ord, som är en substantivering af fsv. ragher
’feg’, se närmare Kock Om språkets förändring s. 77. En fullt
analog bildning är äfven ä. nsv. ljoten (hljoten, hioten Columbus,
Kolmodin)[2], egentligen ’den fule’: isl. ljótr[3], hvaraf äfven
dalmålets ljoting ’hin onde’, bildadt som nsv. fulingen i samma
användning [4].

Vidare några bekanta beteckningar för lokaliteter:

        hälvete:
The läso öfver migh een faaners text
Och sadhe jagh skulle i helfwetet blifwa.

                        (Brasck Ap. g. s. 198).


Med detta ord ägde alltså samma förhållande rum som
med ordet djäfvul: det ersattes helst af andra med likartad
betydelse. Under 1600-talet var det egentligen blott två, som
kommo i fråga:

        blåkulla:
Om tu tigh ått blåkulla ey packar.
                        (Rond. JR s. 63; till Glorela).


[1] Senare också hos Bellman: för raggen i våld (4: 103).
[2] Se s. 48. Jfr Rydqvist SSL 6: 271.
[3] Se s. 48. Jfr Rydqvist SSL 6: 271.
[4] Från isl. erinras om substantiveringen gramer, grom (pl.): adj. gramr
’vredgad, fiendtlig’, t. ex. gramer hafe Gunnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free