49 (Studier i 1600-talets svenska)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvar ästu afund kommen frå? . . Från Blåkulla, af Hliotens
stam[1]. Hlioten är ’den onde’ (se s. 47). Enligt Noreen Sv.
landsm. VI. 5: 6 skulle ordet vara en ombildning af ty.
Blocksberg, såsom i norra Tyskland de berg kallas, där häxornas
sammankomster äga rum. Hos Chronander Belesn. s. 188
förekommer en svordom så the blåckz, som starkt erinrar om detta
namn: emellertid är det väl snarast en förkortning af blåkulla,
jfr Bellmans till blåkull’s.

En eufemism af blåkulla är Blå porten, egentligen ett
utvärdshus i Stockholm, hvars namn användes som svordom i
Harald Molanders stockholmsbild »På Kornhamnstorg» (Sv.
landsm. 1: 615).

häcklefjäll o. d.; Häkla:
        Du må boo på hiäcklefiäll.
                                (Brasck Ap. g. s. 183).
        Til Häckle fiäl.
                                (Chronander Belesn. s. 113).
        Gudh gifwe tu wore på Häcklefiäll.
                                        (ib. s. 191).
        Jfr: Faren på fiällen medh edher Christ.
                                (Brasck Ap. g. s. 183).

Uttrycket, som äfven förekommer i da., har enligt Tamm
sin upprinnelse i mlt. na Hekelvelde (varen) ’åt hälvete’
(Schiller-Lübben 2: 229). Det har dock här i Norden anslutit sig
till bergnamnet Häkla (Island), hvilket framgår af ex.: Häkla
ta then som först swijker (Messenius Sign. s. 73). Enligt Mogk
Pauls Grundr.[2] 3: 277 är det också detta berg, som åsyftas med
det da. Hekkelfjeld, dit da. folksagor förlägga häxornas
samlingsplats. Månne icke emellertid det yttersta ursprunget till
samtliga uttrycken är att söka i det i Hessen förekommande
häxberget Hechelberg²?

[1] Enligt SAOB:s samlingar.
[2] De här behandlade svordomarna, som innehålla en uppmaning att
fara till Blåkulla, Häcklefjäll och dylika samlingsorter för trollkäringarna, kasta
ljus öfver Karicks ord till häxan Glorela: Far som Jwl och Påska foor! (Rond.
JR s. 40). Meningen kan icke gärna vara någon annan än den, att hon skall
fara, såsom hon och hennes gelikar bruka vid nämnda tider af året. Som
bekant är det i den svenska folktron särskildt under natten till skärtorsdagen,
som trollpackorna resa till Blåkulla.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ehst1600sv/0057.html

		Studier i 1600-talets svenska / 49 (1902) Author: Elof Hellquist Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|