- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
60

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Utprägladt metaforiskt är bonden Tores tal hos Beronius
Reb. s. 340:

Der plä wanka rätter båe blå och gröna,
Ryggie confect
och munfiska skiöna.


Ordet munfisk lefver ännu kvar i språket; se närmare ofvan
under uttr. lära lathundarna äta lax. Man kan äfven jämföra
nsv. rammelbuljong ’stryk’ och de ty. orden för ’örfil’ dachtel
(äldre form af dattel ’dadel’) och ohrfeige (ombildadt med
anslutning till feige ’fikon’ af ett ord, hvars senare led betyder
’slag, hugg’[1]). Däremot hör kopfnüsse icke till nuss ’nöt’[2]. Om
ryggkonfekten erinras vi i det nedan anförda citatet från
Wivallius.

Dessa slags bilder äro under 1600-talet mycket omtyckta.
Hos Brasck Ap. g. s. 205 frågar Harpax, då han pryglar en
kristen, om det icke är een sööt rijsgröter.

»I sådan leeker», säger Apollonius (Chronander Belesn. s.
179) till en person, som blifvit illa åtgången, »får man sådana
rätter och steeker
». S. 181 tackar den slagne Acolastus för
god välplägning. Jfr för öfrigt anrätta ett kalas o. d. ofvan
samt det i den danska folkboken om Broder Rus i liknande
sammanhang använda reda nogens Mad[3], hvilket erinrar om
det i nsv. vanliga ge någon, få sin varma mat.

I enlighet härmed talas det också om att få uppäta feta
klimpar, uppäta en örfil
o. s. v., gifva någon att äta hårdt
»kakubröd», lära lathundarna äta lax
o. s. v., hvarom ofvan. I
nsv. användas sådana uttryck som traktera (någon med stryk
o. d.)[4]. Här inlägges numera betydelsen ’undfägna, förpläga’,
men möjligtvis är det den gamla bemärkelsen ’handtera,
behandla’, som ännu lefver kvar. Jfr Wivallius 2: 76: Wed thet
Pancquet i Sachsenland / blefstu
(nämligen kejsar Ferdinand) illa
tracterat
. Skalden fortsätter dock så, att tydningen ’undfägna’
på detta ställe blir minst lika trolig: Gustaff konung aff Swea
land / Lät tig Confect vpbära, / Swr Marcipan, som han war
wan, / På Prijssisk wiss att bära fram.



[1] Se Kluge Et. Wb.
[2] Se Kluge Et. Wb.
[3] Brandt s. 11.
[4] Så för öfrigt redan hos Girs G. I:s hist. s. 107: medh hugg och slagh
tractera
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free