Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om 1600-talets talspråk och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stunn ’stund’ (Börk Dar. s. ii m. fl.), fsv. stund och stwn;
sänna ’sända’ (Mess. s. 63), fsv. sända, ipf. senne (enl.
Sdw. 1 gg);
trinna ’trinda’ (Börk Dar. s. 15), fsv. -nd- och -nn;
vnderstunnom ’understundom’ (Asteroph. Tisbe s. 19);
wnnan ’undan’ (Mess. s. 221);
wänna ’vända’ (Mess. s. 57); därjämte afwända (Mess.;
rim: tillkenna);
åstunna ’åstunda’ (ib. s. 45), därjämte åstunda (s. 63; rim:
förkunna);
änna ’ände’ (ib. s. 78).
I detta sammanhang må äfven anföras några ex. på
assimilationen <i>d(h)n > nn</i>: klännigh (Mess. s. 198), motsvarande nsv.
klänning, vanligen skrifvet klädning, såsom ordet äfven skrifves
hos Rond. JR s. 56, fsv. klädhning; minatz dagg (Lindschöld
1669, Hans. 4: 109), fsv. minnat ’midnatt’; rånnan ’rodnaden’
(Börk Dar. s. 9), vid denna tid vanlig form[1], jfr nsv.
talspråksformen ronna (= rånna Werwing Hans. 4: 328) ’rodna’; jfr nsv.
<i>dronning < *drod(h)ning</i>. Numera tillhöra dessa ljudlagsenliga
former (utom klänning) hufvudsakligen talspråket; under
1600-talet torde de ha stått ett trappsteg högre på rangskalan.
Däremot ha i stanna (< fsv. stadhna) de assimilerade formerna
blifvit allenarådande, beroende därpå, att här det yngre språket
saknat ord med d i stammen, med hvilka stanna kunnat
associeras[2]. Se för öfrigt Kock Ark. 5: 68 noten.
Assimilationen ts (stundom af ds) > ss förekomma i:
båssman ’båtsman’ (Rond. JR s. 56), båsman (ib. s. 55);
jfr Båås-Man hos Lucidor enl. Norelius Ark. 1: 231; ännu
vanligt i (i synnerhet mindre vårdadt) talspråk;
häsk ’hätsk’ (Mess. s. 171, Brasck FP s. 7), men Arvidi:
hätsk;
Mass ’Mats’ (Mess. s. 148);
masseck ’matsäck’ (herden Hans, Kolmodin Gen. Aeth. s.
287)[3]; vanligt i nsv. talspråk;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
