Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om 1600-talets talspråk och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[skiussning ’skjutsning’ (bonden Sven, Brasck FP s. 89);]
sposkeligh ’spotsk’ (Brasck FP s. 9); sposk ’spotsk’
(Chronander Bel. s. 141)[1], fsv. spotsker;
tross ’trots’ (Kolmodin Gen. Aeth. s. 293), tråssa ’trotsa’
(Orf. o. Euryd. s. 83); jfr Lucidor Hel. Bl.: tross och Bellman:
trossa. Möjligen har ordet redan på utländsk botten haft ss
och hör då snarast till de nedan uppräknade. Orden trots och
trotsa tillhöra numera icke det lediga samtalsspråket, hvilket
förklarar, att de hvardagliga och som sagdt ännu hos Bellman
förekommande formerna med ss äro främmande för den
moderna nsv.; jfr Cederschiöld Om sv. som skriftspr. s. 245;
upstussighe ’uppstudsiga’ (Rond. JR s. 93).
Till dessa fall kan äfven läggas kress ’krets’ hos Lucidor.
Se för öfrigt förf. Ark. 4: 302.
Däremot har ss sannolikt utländskt ursprung i följande fall,
som i detta sammanhang må anföras:
hissa (Mess. s. 55) ’hetsa’; se Andersson Salb. gr. s. 64;
plassen (Mess. s. 249) ’platsen’; så ock plass hos
Columbus (Noreen s. xvi); däremot platsen (Mess. s. 59); jfr mlgt.
plas jämte platz;
puss (ganska regelbundet: Brasck FP s. 48, Chronander
Bel. s. 135, Börk Dar. s. 29) ’puts’; jfr småpusser (Rond. JR s.
52); se äfven Andersson Salb. gr. s. 87;
spassera (Asteroph. Tisbe s. 31, Brasck MGV s. 259,
Chronander Surge s. 41, Börk Dar. s. 21) ’spatsera’; däremot
spatzera (Rond. JR s. 49); jfr lågty. spasseren;
spissfundigh ’spetsfundig’ (Chronander Bel. s. 137); jfr Kluge
Et. Wb. under spiess.
Spassera är vanligt äfven i nsv. talspråk; så — ehuru i
mindre grad — äfven hissa ’hetsa’; plass förekommer numera
endast i lägre talspråk. Utdödt är puss ’puts’.
De i nysvenskt, särskildt lägre, talspråk vanliga formerna
till fress, till ress finnas i herdescenerna s. 287 i Kolmodins
Gen. Aeth. (annars til fredz, til reedz, t. ex. Brasck FP s. 5).
Det språk, som där återgifvits, synes åtminstone på 1680-talet
ha vunnit burskap bland de bildade: det öfverensstämmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>