- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
88

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om 1600-talets talspråk och därmed sammanhängande frågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen i väsentliga punkter med det i Börks sorgespel Darius
förekommande.

Däremot har nsv. talspråkets låss ’låtsar’ icke ännu trängt
igenom. Rond. JR s. 77 har latz, liksom ännu Bellman 3:
159 låts.

Här må äfven nämnas Wastena (Messenius BM s. 194, Chr.
s. 255). Denna form finnes redan i fsv., t. ex. Tillägg till Lilla
rimkrön. 6: v. 9 (Rimkr. 1: 237). Jfr för öfrigt rimkrönikornas
vadzstena[1], watzsteen o. s. v.

Om denna assimilation hänvisar jag i öfrigt till Tamm Fon.
kännet. s. 42 följ.

Assimilationen af lk till kk i vissa proklitiskt brukade ord
förekom dialektiskt redan i y. fsv. (Noreen Pauls Grundr.2
1: 603), så t. ex. thokken, hwikken, huken. I mina källor har
jag hufvudsakligen funnit det förstnämnda ordet, dock endast i
lägre eller dialektiskt färgadt språk. Bonden Pålwel i Rond. JR
s. 35 använder formen tocka (fem. sg.) och Putzdrummel s. 73.
tåcken. Jfr Columbus tåcken (Noreen s. xiv) och nedan. Från
1700-talets litteratur äro dylika former bäst bekanta från
Bellman, t. ex. Tockna baler gör vår ruin. Det indirekt frågande
hockendera har jag antecknat från ett bref af Gustaf II Adolf
(1622, s. 491), håcken från Asteroph. Tisbe s. 45.

Här kan också lämpligen formen håmman (med
hufvudtonen på senare stafvelsen[2]) omtalas (bonden Tubbe,
Chronander Surge s. 20, i betydelsen ’soldat’?, möjligen här ett
dialektord). Ordet homman (hofman) förekommer redan i y. fsv.;
jfr hommesterinna (Noreen Aschw. Leseb. s. 111). Från det
nsv. talspråket erinras om motsvarande assimilation i stymmor
’styfmor’.

*



Beträffande vokalkvantiteten må anmärkas, att det i
nsv. talspråk vanliga doter förekommer Mess. s. 69 (rim: hoter)[3];
denna form hade dock vid denna tid säkerligen ingen
talspråksmässig karaktär. Öfriga exempel på vokallängd, där nsv.
förkortat vokalen, falla inom området för följ. kapitel.


[1] Så äfven O. Petri krön., Per Brahes krön. s. 35.
[2]         Jagh fruktar ey Håmman, ey knechten blåå.
[3] Jfr från 1700-talet doter hos Ristell 1787, Grip i Språk o. stil 1: 148.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free