- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
103

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

iudhisker, nordesk (Disa 1687, s. 43), påfwesk (Gustaf II Adolf
s. 128), turkesk (Chronander Bel. s. 153)[1], däremot gästrisk
(Mess. s. 32); ofta i prep. wedh (mycket vanlig hos Mess.),
växlande med widh; ofta i wela ’vilja’ (Mess. s. 217), welom
(s. 209), welen (Prytz G. I s. 49; samma sida äfven willien),
welat (Chronander Bel. s. 190) m. fl. former, jfr under j.

En grupp för sig bilda: bedreffter ’bedrifter’ (Rond. JR
s. 59), vanlig form under 15- o. 1600-talen (se SAOB), greft
’grift’ (Mess. s. 104), runeskrefft ’runskrift’ (ib.), skrefter (ib. s.
213), förskreft ’föreskrift’ (ib. s. 226), jfr y. fsv. skreft (Noreen
Aschw. gr. § 115, 2 anm. 1 [2]).

En enstaka gång uppträder äfven glemmar ’glimmar’
(Chronander Surge s. 26; rim: lemmar), rätt vanlig form i Bib. 1540;
en motsvarighet till norrl. dial. glemma, no. glima (med kort i);
däremot glimmer (Bel. s. 166).

e motsvarar nsv. o i til godhe (Mess. s. 7), deste ’desto’
(s. 41), lyckesamme (s. 48); ofta hos Mess. i plur. af svaga
femininer såsom gudhinner, qwinner (se formläran); om någhen se
föreg. kap. s. 91.

Om förhållandet mellan almen (almene torg Chronander
Bel. s. 162) och allmän se SAOB.

Utan motsvarighet i nsv. förekommer e i sådana bildningar
-lig-[3] som t. ex. andeligh (Rond. JR s. 100), bedrägelige
(Mess. s. 22), bedröfweligh (Chronander Surge s. 13), behagelig
(Bel. s. 154), dag(h)elig(h) (Mess. s. 25, Chronander Bel. s. 156),
eenfaldeligh (Surge s. 9), elskelige (Mess. s. 25), faseligh (Rond.
JR s. 11), fulkomeligh (Mess. s. 24), fåfängeligh (Chronander
Bel. s. 133), grundelig (ib. s. 115), hasteligh (Surge s. 9),
hateligt (Brasck MGV s. 223), hårdeligha (Rond. JR s. 100),
kräseligh (ib. s. 101, Chronander Bel. s. 133, 156), lykkelig (Börk Dar.
s. 51), odugheligh (Chronander Surge s. 10), odrägeligh (ib. s.
74), ovtsägheligh (ib.), orimmeligh (Brasck Ap. g. s. 122),
prächteligh (Chronander Bel. s. 133), redeligh (ib. s. 156), rijkeligh
(Surge s. 10), runneligh ’rundligt’ (Kolmodin Gen. Aeth. s. 281),
rådeligt (Mess. s. 20), rättelighen (Rond. JR s. 100), skammeligh


[1] Jfr från fsv.: lybesker. Möjligen beror e-et på mlt. inverkan; jfr mlt.
dudesch, romesch o. s. v.
[2] Jfr däremot bedrifft och runeskrifft (Mess. s. 58).
[3] Här medtagas äfven några nu utdöda adj. o. adv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free