Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myra (och myla). — För öfrigt motsvaras nsv. ö af y i bryst
’bröst’ (Rond. JR s. 29, Chronander Surge s. 26), brystgänges
(Brasck MGV s. 258), om förhållandet till bröst se Kock Ark.
9: 172; byssa ’bössa’ (Brasck Ap. g. s. 120)[1], ty. büchse; yppet
’öppet’ (Mess. s. 58), fsv. ypit.
Formen frøyken (= ä. da. frøjken) förekommer Mess. s. 54,
55, 60, 64, 67; men fröken s. 60: sannolikt ingen uttalsskillnad.
A motsvarar nsv. a i Ålingz ååss ’Alingsås’ (Girs E. XIV
s. 81), där växlingen af å och a har samma orsaker som den
i nsv. Varberg vid sidan af ä. Wårdh-. Se för öfrigt under o.
å motsvarar nsv. (slutet) o i skåla (skålom o. s. v.) ’skola’ (verb)
regelbundet i Messenii Christmannus t. ex. s. 210, 212, 216,
222, 248, 256; jfr skålen ’skolen’ Visb. 5: 77. Här föreligga
ursprungligen betonade former; se Kock Sv. landsm. XI. 8: 7,
Noreen Sv. etym. s. 63. Det obetonade fsv. skola har
utvecklats till skola (med slutet o). För öfrigt må anföras wåre (Mess.
s. 119) ’voro’.
å motsvarar nsv. u i gåålt[2] (håår) Mess. s. 42, men
omedelbart förut gwl (kind), redan fsv. växling; vidare dågher
(Rond. JR s. 14) ’duger’, jfr dogde (ib. s. 53), dogher
(Chronander Bel. s. 159), motsv. fsv. dogha o. s. v.; målna ’mulna’
(Börk Dar. s. 41), fsv. molna, no. molnast, men mulnar (Orf. o.
Euryd. s. 79).
å motsvarar nsv. ä i beståndigh ’beständig’ (Mess. s. 85)
= fsv. bestandogher, oomljudd form i förhållande till fsv.
bestendugher, nsv. beständig; långe (ib. s. 56, 70, 86), annan bildning
än nsv. länge; låto, låte (ib. s. 29, 56), likaledes på annat sätt
bildadt än nsv. lät(o), samt trådha (i hans kall Mess. s. 50), i
afljudsförhållande till nsv. träda.
å motsvarar nsv. ö i flera fall; se under o.
Ä motsvarar nsv. a i flera fall, där dock ingen ljudlig
utveckling till a försiggått. Här blott några exempel. Mycket
vanliga äro former med ä af befalla, hvarom närmare SAOB.
Ex.: befäl (Mess. s. 30), befält (s. 18, 31 m. fl.), befältz (s.
17), befälles (ib.), men befalt (s. 18, 24; rim: alt), befallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
