Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ö motsvarar nsv. (kort, öppet) o i aftörka ’aftorka’ (Börk
Dar. s. 43), jfr fsv. forthørka samt t. ex. da. tør, omljudd
biform till torr; clöster, -t(e)ret ’kloster, klostret’ (Rond. JR s. 98 3 ggr,
99, 101, 103, Mess. s. 182[1]), fsv. kløster, hvarjämte klåstren (Mess.
s. 246), klostret (Brasck Ap. g. s. 203), fsv. kloster[2]; förhöpningh
’förhoppning’ (Mess. Disa); nörr ’norr’ (Rond. JR s. 36, 42), jfr
fsv. nør ’norr’ (se Sdw. under nor, adv.), nörre ’norra’.
ö motsvarar nsv. u i förster ’furstar’ (Mess. s. 39), förstinna
(ib.), af en omljudd stam fyrst-; tönnor ’tunnor’ (Chronander Bel.
s. 132), af fsv. tynna, men tunnor (Mess. s. 104).
ö motsvarar nsv. y i böx’ ’byxa’ (Chronander Bel. s. 135),
jfr Bellman: böxa, om växlingen ö—y se Kock Ark. 9: 82; gröm(t)
’grym(t)’ (Mess. s. 133, 182), ö-ljud någon gång redan i y. fsv.,
se för öfrigt Kock Ark. 9: 65 och där citerad litteratur; knöpla
’knyppla’ (Mess. s. 66)t jfr ty. klöppeln, hvaraf sv. kn- genom
dissimilation; löcka ’lyckas’ (Rond. JR s. 74), jfr löckan (Tob.
com.), sannolikt dialektformer, d. v. s. lån från de dialekter, som
icke i väsentlig grad legat till grund för det nuvarande
riksspråket, annars regelbundet lycka, -e t. ex. Mess., Prytz; löster
’lyster’ (Rond. JR s. 47, 48), men lyster (ib. s. 28 samt hos
Brasck Ap. g. s. 199, 200, 202); äfven löster fattar jag som en
dialektform af samma art som löcka; ohöflat ’ohyflad’ (Mess.
s. 26); bortröma (ib. s. 115), römde, bortrömde (ib. s. 148, 156,
221) = y. fsv. römde; skrömterij ’skrymteri’ (ib. s. 230), jfr fsv.
skrymta och skrömta.
B förekommer under första hälften af 1600-talet icke sällan
inskjutet mellan m och l, såsom gamble (Mess.), förnämblige
(Brasck), mumbla (Chronander). Inskottet är som bekant
karakteristiskt redan för den äldsta fsv.; på 1600-talet hade det dock
sannolikt försvunnit i uttalet. Knappast heller hördes b-et ännu
i lamb (Brasck Ap. g. s. 118).
D kvarstår i i fiord ’i fjor, i fjol’ (Gustaf II Adolfs. 117).
d har inkommit i inf. och pres. part. af förebrå, fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
