- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
115

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

härold (se nedan s. 120); om ordet jfr for öfrigt Andersson Salb.
s. 63.

Beträffande uttalet af ch i sådana ord som prachtigh, macht
o. s. v. nöjer jag mig att hänvisa till Kock Fsv. ljudl. s. 69 följ.,
Hagfors Sv. landsm. XII. 2: 76 samt Schagerström Lånord med
kt s. 91, Andersson Salb. s. 80, Noreen Col. s. xiii, Beckman
Ark. 11: 165 och där citerad ä. nysvensk grammatisk litteratur.
Här må blott påpekas, att äfven inhemskt kt stundom skrifves
med cht, såsom lächt, spächt (Chronander Bel. s. 121).

Till belysning af h-bortfallet i förbindelsen hj må anföras
jwl ’hjul, rota’ (Mess. Sign. s. 119) — alltså från 1613.
Skrifningen hiern järn’ förekommer Chronander Surge s. 68. I några
dialekter synes h-et ha bortfallit redan under 1400-talet; se
Noreen Aschw. gr. § 312, 3. Jfr Noreen Col. s. xi.

Af intresse för kännedomen om tiden för h-bortfallet i
förbindelsen hw äro skrifningarna vilka ’hvilka’ (O. Rudbeck Bref
1: 42 [1666]), hwetha ’veta: (Carl XI i Hist. handl. XVIII. 2: 2
[1677]), hwjda ’vida’ (Börk Dar. s. 46), hvilkor ’villkor’ (Disa
1687, s. 43). I några dialekter tycks h ha försvunnit redan på
1400-talet; se Noreen Aschw. gr. § 312, 3. Å andra sidan har
å vissa håll h-et kvarlefvat ännu på Aurivillii tid; se Noreen
Col. s. x.

Då i adv. häller h-et stundom bortfallit, beror detta på
sammanblandning med konj. eller, t. ex. eij äller, icke äller (Mess.
s. 216, 225[1]), ey meera eller (Brasck FP s. 70); jfr hwadh
eller
’vare sig’ (Brasck Ap. g. s. 134) = fsv. hwat hælder;
kanske har dock h-förlusten tagit sin början i detta senare
mycket vanliga uttryck.

Omvändt förekommer i ä. nsv. häller (-e-) i stället för
eller, t. ex. Gustaf II Adolf s. 238, 248, 538[2], vidare: om —
heller om
(Girs E. XIV s. 94), anten — heller (ib. s. 68).

J (ofta skrifvet y) uppträder regelbundet i däjlig (deijelig
Mess. s. 30, deylig, -heet Chronander Bel. s. 163 m. fl.), fsv.
dægheliker. — Om j i wija ’viga’ o. d., säja, slaijes ’slagits’ se
ofvan s. 82 följ.


[1] Så äfven icke eller Salb. (Andersson s. 64).
[2] Ex. härpå äro hos Gustaf II Adolf synnerligen talrika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free