- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
134

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

siöö (s. 36), emoot far käran (s. 44), en ondan enda (s. 66), en
grymman Kung
(Prytz G. I s. 28), påå een så höghan pall (s.
31), (brände . .) i fullan låga (Gustaf II Adolf s. 88), min göddan
kalff
(Brasck FP s. 100), på baran kropp (Chronander Bel. s.
118), medh starckan arm (Kolmodin Gen. Aeth. s. 281), en
långan wäg
(s. 301), gå rättan gång (Lindschöld 1669, Hans.
4: 120), på sannan kärleek (ib. s. 125), med varman blijda (ib.
s. 128), på rättan wäg (Orf. o. Euryd. s. 78)[1]; dessutom på -en:
een fränen Bock (Mess. s. 32), näffwa så storen som trull (Rond.
JR s. 25). I alla dessa fall står ordet i oblik kasus: är
ackusativobjekt, »innehållsackusativ», objektiv predikatsfyllnad eller
styrdt af prep. (äfven sådana, t. ex. medh, som i fornspråket
vanligen styrde dativus).

Ändelsen -an (-en) har äfven inträngt i ack. sing. fem.: en
långan stundh
(Hund E. XIV:s kr. str. 29), i rättan tijdh (Mess.
s. 98), så redan i Nya test. 1526, ännu vanligt, så långan tijd
(Rond. JR s. 46 och annorstädes)[2], i . . godan roo (Brasck MGV
s. 298), ännu vanligt, jämte i godh roo (Mess. s. 98), vti allan
lust
(Chronander Surge s. 37), i . . godan tuckt (s. 39), fräckan
dam
Lindschöld 1669 (Hans. 4: 127), wänan möö (Lindschöld,
Noreen-Meyer s. 177); jfr äfven nsv. argan list (se nedan). Hit
får äfven räknas ståthelighen dräckt (Mess. s. 27).

Någon gång uppträder -an äfven i nom. sing. mask.: een
storan gloper
(Brasck FP s. 9) [3] och fem.: dyran tijd (Moræus
Vit. s. 407).

Af det ofvanstående synes framgå, att ändelsen -an under
1600-talets förra hälft var ett fullt lefvande böjningselement.
Ännu i nsv. uppträder det (utom i vissa stående förbindelser)
stundom i poetisk stil, t. o. m. i neutr. t. ex. öfver saltan haf
(Schultén Sången om Roland s. 17 [4]); jfr saltan sjö.


[1] Ett gammalt hithörande adjektiv föreligger sannolikt äfven i lokan skogh
(Rond. JR s. 20: iagh skall ledan i lokan skogh). Månne ett fsv. *lōker, i
afljudsförhållande till fsv. lāker, isl. lákr, no. laak ’dålig, motbjudande, besvärlig’?
[2] Jfr så långan tijd Dahlstierna Kunga-Skald, på föresagdan Tijdh (Girs
G. I s. 121), i allan tijdh Lindschöld 1669 (Hans. 4: 120).
[3] Ex. på att -an inträngt i nom. sing. finnas undantagsvis redan i fsv.;
se Noreen Aschw. gr. § 453, 1 anm. 1.
[4] Schück Världslitteraturen II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:53:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ehst1600sv/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free