Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svaga verb (forts. af sup. o. part. perf.):
Om part. perf. mask. o. fem. på -(ad)t för -(a)d se ofvan
s. 119.
Anmärkningsvärda supin- och part.-(perf.)former äro:
I konjugationen:
begärat ’begärt’ (Rond. JR s. 69 m. fl.), jfr ofvan s. 153;
beskärat ’beskärt’ (ib. s. 69; rim: begärat), fsv. p. pf. -dher l.
-adher; förförat ’förfört’ (ib. s. 9); ländat, lendat ’ländt’ (Gustaf
II Adolf s. 120, 210), jfr ipf. -ede ofvan;
II (III) konjugationen:
α) -t för nsv. -d: fält ’fälld’ (Chronander Surge s. 73) =
fsv. fællt(er), hvarjämte fællder, jfr fälte ofvan; stält ’ställd’
(Mess. s. 39) = fsv. stællter, jfr stälte ofvan;
β) -(d)t för nsv. (högspråk) -ad, -a(d)t:
beroste ’rosade’ (Gustaf II Adolf s. 187), fsv. rosadher, men
rosar (ib.); brukt ’brukat’ (Börk Dar. s. 22), sannolikt dock blott
en talspråksform såsom i nsv., där den uteslutande tillhör det
lägre talspråket, därjämte och vanligen brukat (t. ex. Gustaf II
Adolf s. 128), fsv. -adher; döft ’döfvat’ (Orf. o. Euryd. s. 81),
fsv. døfdher; förmant ’förmanat, uppmanat’ (Gustaf II Adolf s.
188), ännu kvar i hvardagsspråket, fsv. -adher; förmodt
’förmodat’ (Mess. s. 56) = fsv. formot p. pf. n., jfr oförmodd
’oförmodadt’ (Mess. s. 249), men ipf. förmodade (Girs G. I s. 74);
förskondh ’förskonad’ (Mess. s. 155), förskont ds. (Girs E. XIV
s. 61, 94), motsvarande ipf. skonte ofvan, därjämte skonat (Gustaf
II Adolf s. 146); förslöst ’förslösat’ (ett par ggr); hylt ’hyllat’
(Mess. s. 185), jfr fsv. ipf. hulde jämte hulladhe; hämdt
’hämnadt’ (Mess. s. 235) = fsv., men i ipf. hämnade(s) (Mess. s. 250),
jfr fsv. hæmnadhe och hæm(p)de; hämpt ’hämtat’ (ib. s. 60), men
ipf. hämptade (Girs G. I s. 140), jfr fsv. p. pf. hæmter jämte
-adher; lijst ’lisat’ (Lagerlöf Hans. 4: 51), fsv. dock -at; lånt
’lånat’ (Chronander Bel. s. 173), vanligt i nsv. hvardagsspråk;
lönt ’lönadt’ (Mess. s. 119) = fsv., kvar i nsv. talspråk, jfr lönte
ofvan, därjämte dock äfven mask. lönat (Orf. o. Euryd. s. 83);
mördt ’mördat’ (Rond. JR s. 79), mör’t (Börk Dar. s. 12) jämte
mördat ’mördade (pl.)’ (Prytz G. I s. 36), jfr mörde ofvan; neckt
’nekadt’ (Gustaf II Adolf s. 247), nekter ’nekad’ (Börk Dar.),
men nekat ’nekat’ (Börk Dar. s. 19), fsv. ipf. -aþe och nekthe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
