- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
168

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


til(l) siös (vanligt);

til skips (Mess.); til skepz (steeg t. S. Girs G. I s. 143);

til slagz ’till slaktning’ (kommo . . t. s. Girs G. I s. 72);

til speels (Bär den t. s. Brasck FP s. 64);

till stads ’till staden’ (komma Moræus Vit. s. 407);

til storms (gingo t. S. Girs G. I s. 147);

til sängs (Mess.) = fsv. till sengx, jämte det äldre till
säng(i)a
(Moræus Vit. s. 407, 429), til(l) sänge (Kolmodin Gen.
Aeth. s. 276 samt från 168 2, 1685) = fsv. (gaa) til senga (g. sg.
s[i]ængar);

til sömns (begifwit sigh t. S. Girs G. I s. 20);

til tals och föreenings (komma t. t. o. f. Girs E. XIV s. 98);

till wattns (Gustaf II Adolf s. 487);

til witnes (taga t. w. Gustaf II Adolf s. 177, jfr Disa 1687,
s. 23);

til wrackz (lämnat Skeppen . . t. w. Girs G. I s. 157);

til wägs (Mess.), gå . . till Wägz (Börk Dar. s. 7);

därjämte utan -s (utom det nämnda til foot): til by, til fält,
til häst, til modh, til ordh
’till orda’, til tingh, samtliga från
Mess., till landh (Gustaf II Adolf s. 487); jfr däremot nsv. till
byss, lands, mods, tings
.

Den gamla gen. plur. af tack, fsv. þak, lefver kvar i til
tacka
(Hans Nådh t. t. Mess. s. 25), därjämte tagha til tack (ib.
s. 13), jfr da. tage til takke; vidare af hof i det vanliga til hofwa.

Gamla gen. plur. lefva naturligtvis äfven kvar i adv. tilbaka,
hvarjämte utvidgningarna til bakas, tillbakar (Gustaf II Adolf
s. 219) [1], tilbakars (se ofvan s. 166), samt tilhoopa.

Om til god(h)a jämte til(l) godho, til godhe se ofvan s. 100;
om medh retto jämte medh rätta, medh rätte se s. 102, 106;
medh all (Kolmodin Gen. Aeth. s. 294) jämte medh allo.

I detta sammanhang må äfven omnämnas:

försan ’försann’ (Brasck Ap. g. s. 132); (bekiänner iagh)
uppå min san
(Asteroph. Tisbe s. 36), på mijn sann ’minsann’
(Holof. s. 48) = fsv. a mina san, samtliga innehållande fsv. san


[1] Denna bildning företer en egendomlig prägel. Då det mig veterligen
icke finnes något adverb, till hvilket det i fråga om sitt r kunnat osökt
ansluta sig, kan det knappast förklaras annorlunda än som innehållande pl. bakar;
jfr den gen. pl., som ingår i tilbaka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free