Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ellen vppå wår bwr ’stick eld på’ (Mess. s. 74; jfr s. 73), stucko
. . Elden på Skeppen (Girs E. XIV s. 60), sattes Elden på
Gången (Girs G. I s. 21), tände Elden aff sigh (Girs E. XIV s. 70),
jfr fsv. tända eldhen pa, uti Rimkr., stickade . . eelden på slottet
O. Petri kr. s. 177; beddes Nåden ’bådo om nåd’ (Girs G. I s.
125); bringer å banen ’bringar å bane’ (Stiernhielm s. 31), se för
öfrigt SAOB; fåå til lönen ’få till lön’ (Brasck Ap. g. s. 129).
Här må äfven påpekas ett uttryck från Gustaf II Adolf
s. 539: huar wij krijgetz säthe, på Tyske bottnen sättia kundhe,
där vi skulle ha talat om att ’förflytta kriget på tysk botten’.
Såsom exempel på best. slutartikeln i titlar före namn må
anföras: (Wij hafue bekommidt eder skrifuelse . .) medh Maiorn
Anders Matzson (Gustaf II Adolf s. 538).
Bestämda slutartikeln saknas oftast i de ålderdomliga
dativerna på -om, t. ex. gudom (Mess. s. 209), hedningom (ib.
208), östgöthom (ib. s. 248).
Vidare stundom vid namn på hälgdagar o. d., t. ex. på
Nyåhrs Dagh (Girs G. I s. 147). Ännu kan man säga han dog
Palmsönda(g) (140), det hände Allhelgonada(g) i år. Samtliga
fallen äro minnen från den tid, då de nuvarande första leden
ännu voro själfständiga genitiver (jfr fsv. palma sunnodagher),
hvarom accenten 140 ännu bär vittne, alltså af samma art som
de ännu lefvande Fastlags söndag (jämte Fastlagssöndagen),
Kristi himmelsfärdsdag (jämte Kristihimmelsfärdsdagen).
Bestämda fristående artikeln förekommer ofta
framför folkslagsnamn o. d., såsom the Rysser (Mess. s. 161),
the jämptar (ib. s. 241), the Ryssers (Girs E. XIV s. 2), the
Cassaner och Astracaner och Siberier (Gustaf II Adolf s. 159),
the Dalekarlar (Girs G. I s. 123), men samma sida
Dalekarlarne(s) 3 ggr, the Hollendare (ib. s. 135), the Dantzigkers (ib. s.
149), the Smålenninger, the Östgöther (ib. s. 188), the Pohler
(Girs E. XIV s. 85), de Romare eller Americaner eller Indianer
eller Africaner (Columbus Ordesk. s. 3); jfr från 1500-talet the
Skåningar (O. Petri kr. s. 187), the Edomeer (1 Mos. kap. 36,
Bib. 1541), the Egyptier (2 Mos. kap. 12 ib.). Uttryck af detta
slag ha icke blott varit inskränkta till skriftspråket: the Spanier
begagnas t. ex. i en parlör från 1703 (En lijten Språck- och
Ord-Boock s. 99). Detta bruk beror på tysk inverkan (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
