- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
179

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rättighett ssåsom greffue Edzartt .. schulle haffue (P. Brahes kr. s. 64).
Naturligtvis har ordet i dylika förbindelser äldst betydt ’sådan
som’, ’så beskaffad som’, alltså för att använda exemplet från
Gustaf Adolf: ’sådana olägenheter af annat slag som . .’, ty.
Unannehmlichkeiten wie sie hier täglich vorkommen.

Relativsatser (som äro o. d.) användas vanligen för att
inleda uppräkningar o. d., motsvarande nsv. nämligen, dessa äro
l. dyl., t. ex. allahanda Materier . . som äro: Steen, Tegel, Kalck
(o. s. v.) (I. Erici s. 138), Dackens Folck och Capitainer . . som
woro Lille Jösse
(m. fl.) (Girs G. I s. 189) samt från 1500-talet:
twå Swenska riddare . ., som wore . . (O. Petri kr. s. 191).
Sådana satser förekomma numera blott i kanslistil; däremot
uppvisar fsv. många dylika vändningar (se t. ex. Svenska kyrkobruk
under medeltiden, SFS s. 4).

Som relativpronomen brukas stundom hvem, t. ex.
Alexander . . Till hwem Darius Wj ha tänkt ath fängzlig skikka (Börk
Dar. s. 6).

Genitivus sing. af relativpronominet uttryckes äfven efter
personbeteckningar ofta med hvars, t. ex. Jöran Pederson . .
hwars Rådh
(Girs E. XIV s. 105), påwen . . Hwars lag
(Chronander Bel. s. 115). Bruket var som bekant allmänt i fsv.; i
nsv. har det på grund af ovist pedagogiskt nit något inskränkts
af hvilkens. Hwilkens förekommer i samma användning Mess.
s. 15, 161. — Såsom syftande på ett pluralt ord har jag funnit
hvars endast hos Börk Dar.: de hwars mull du ser (s. 10); det
är ju möjligt, att denna senare användning uteslutande förekom
i talspråket.

S. k. icke-nödvändiga relativa bisatser inledas ofta med
demonstrativa pronomina eller adv., t. ex. thet ’hvilket’
(Girs G. I s. 144), the ’hvilka’ (ib. s. 122), medh them ’med hvilka’
(ib. s. 157), ther aff ’hvaraf (ib. s. 21), ther igenom
’hvarigenom’ (Girs E. XIV s. 96), ther medh ’hvarmed’ (ib. s. 59),
tädan ’hvarifran’ (ib.), fördhenskuld, fördenskull ’för hvilken skull,
på grund hvaraf (ib. s. 68 r. 5 nedifr., Disa 1687, s. 28).

Icke sällan förekommer också den där o. s. v. i betydelsen
’som, hvilken’, t. ex. the ther (Ber. om Wästindien s. 41). Se
närmare E. Tegnér Ark. 5: 333 följ.

I betydelsen ’den som’ användes rätt ofta pron. den (o. s. v.),
t. ex. Then ey hans budh satte (Girs E. XIV s. 6).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free