Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omvändt uppträder stundom det relativa adverbet
hwarföre liksom i fsv. i betydelsen ’därför’, t. ex. Hwarföre hade
han Skadeståndet hoos Kongen i Danmarck at sökia (Girs G. I
s. ioo), Hwarföre wil iagh (Chronander Bel. s. 172).
Satsfogningar, där relativet för båda bisatserna är
gemensamt, förbindas ofta på annat sätt än i nsv., t. ex.
Til thet Möthet, som .. bleff i Arboga bewilliat, at hållas skulle ..
i Wardberg (Girs G. I s. 121), nsv. snarast ’bestämdt skulle
hållas l. att hållas’. Ett fullt analogt ex. från förspråket till N.
test. 1526 citeras af A. Malmstedt Sur les »propositions
relatives doubles», Stud. i mod. språkvet. 2: 48, till hvilken
afhandling för öfrigt hänvisas i fråga om denna företeelse.
Latinska förebilder ha väl satsfogningar sådana som:
Hvilken, när Celadon henne sågh, ach, huru bleef han (U. Hiärne,
Noreen-Meyer s. 135), lat. quam quum videret, vppenbar feighde,
hwilcken at draga, Swirges Crona alt för swår falla wil (Gustaf
II Adolf s. 516), hwilcke hwar wij dem icke medh stadigheet och
dygdh förswara, skole wij . . ingen frucht niuta (Gustaf II Adolf
s. 176).
Beträffande de interrogativa pronomina bör anmärkas,
att i direkta frågesatser hvad stundom användes för nsv.
’hvarför’, t. ex. hwad trängiens I här (Gustaf II Adolf s. 185), hwad
dröijer lag? (Orf. och Euryd. s. 77); jfr fsv. hwat höghfärdhas
thu (Bonaventura enl. Sdw.) och ty. was.
Hvad förekommer betydligt oftare än i nsv. attributivt i
betydelsen ’hvad för (en), hvilken, hvilka’, t. ex. weeta / Huadh
ungerswän i migh willen vpleeta (Rond. JR s. 29), hwad rådh
thå skal tagas (Gustaf II Adolf s. 478), på hwad conditioner thet
och helst wore (ib.), vthi hwad terminis han medh oss står (ib.);
men hvadh för omdöme (Disa 1687, s. 32).
I st. f. det indefinita pronomen någon brukas efter
aldrigh stundom ingen, t. ex. Aldrigh ingen jungfrw (Chronander
Bel. s. 140); se SAOB.
Ingen är äfven vanligt för nsv. icke — någon, t. ex. han
sågh, at Fædor fick inga barn (Gustaf II Adolf s. 129); jfr
enahanda förhållande i de ä. nord. språken och i ty.
Hwar (själfst.) i bet. ’hvar och en’ finnes Girs E. XIV
s. 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
