- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
193

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I fråga om användningen under 1600-talet af modus och
tempus i konditionala satsfogningar må först anmärkas,
att en viss böjelse för det s. k. irreala fallet gör sig märkbar,
där nsv. föredrager pres. och indikativen. Ex.: förmanar iag
eder . . att om icke alt ginge effter wåhr willia att doch I icke
släppa modet
(Gustaf II Adolf s. 546); på minner migh om någåt
zvore förgettit
(ib. s. 497), nsv. ’om något är glömdt’; (Man
skall) lägga thet affsijdes vthi god förwaring, at om något ginge
sönder eller förkomme, han tå måtte hafwa annat i förråd

(I. Erici s. 88), nsv. ’går sönder’; Man skal icke dricka Watn i
thenna Månad vtan thet wore sudit
(ib. s. 44); Erter trijfwas
bäst, icke på Leerjord, vtan tå fölle mycket rägn, vthan på
löfjord och swartmylla
(ib. s. 99), nsv. ’utom då det faller’.
Härtill sluter sig följande exempel från Gustaf II Adolf (s. 258):
Grefwen af Mandsfeld skal . . wara bered at logera sig så högt
på breschen som han kan, ther han någon oförmodeligh afsnit för
sigh funne
[1]. Samma egenhet karakteriserar äfven y. fsv., t. ex.
om nogher broder budh finge ’får bud’ (Skråordn. s. 196); så
ock ä. da., hvarom Falk o. Torp Da.-no. synt. s. 188, där bl. a.
ett ex. just inledt med vden anföres. Dock kan — åtminstone
i y. fsv. — äfven pres. ind. förekomma i dylika satser, t. ex.
vtan ath hustrvn fore hanom i drycken är (Skråordn. s. 199).

Pres konj. för nsv. pres. ind. användes stundom i
konditionala bisatser i vissa stående vändningar, t. ex. om tigh så tycke
’om du så tycker’ (Mess. s. 51). Annars är redan nu ind.
regel, t. ex. om tu är migh hull (Mess. s. 54).

Att indikativus förekommer i den koncessiva
bisatsen han är aldrigh så starck ’han må vara a. s. s.’ (Mess. s.
168) är ett fsv. drag; se ex. hos Sdw. under aldrigh.

Ackusativus med inf. förekommer mot bruket i nsv.
t. ex.:

efter bevisa (Huru bewijsar tu . . The som sig giffta wara
orena
Chronander Bel. s. 114); efter förstå (I haffuen . . förståt /
Min dödh wara för dören brått
Mess. s. 153), hoppas (iagh
hoppas oss .. Länge leffua
ib. s. 68).


[1] Ett liknande ex. i att-sats är: Så at therutaf wäl kunde dömmas at wår
stat så god wore som han någonsin warit hafwer
(Gustaf II Adolf s. 209); jfr
Girs G. I s. 140. Båda fallen äro att betrakta som indirekta anföranden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free