- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
201

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


3) i förb. ut med:

(bor) Vth medk Mälarens . . strand (Mess. s. 45).

4) utan motsvarighet i nsv. i uttr. courtisera medh en
Jungfru
(1683, Samlaren 13: 48).

I detta sammanhang må äfven erinras om förbindelserna
iempte med ’tillika med’ (Gustaf II Adolf s. 282) och det
vanliga sam(p)t med.

om:

om förekommer ganska regelbundet vid beteckningar för
delar af dygnet, äfven då fråga icke är om upprepad handling,
alltså då nsv. använder , t. ex. om morgonen, om afftonen,
motsvarande fsv. och isl. um; jfr om Luciæ Natt föddes ..
Hertigh Erich
(Girs G. I s. 140).

Vid åldersbestämningar användes om i uttryck som:
Hertigh Carl som tå war en Ung Herre om sina 17. Åhr (Girs
E. XIV s. 101).

Utan motsvarighet i nsv. uppträder ofta om i sådana
uttryck som: om en natt (mötas . . O. e. n. Asteroph. Tisbe s. 3,
tvenne bönder gingo vth o. e. n. Gyllenius 1646, Noreen-Meyer
s. 124), Om en morgonstundh (han kom Hund E. XIV str. 388),
sent om en affton (Columbus Ordesk. s. 40).

Med om konstrueras i neutr. i opersonlig sats rychtbar i
betydelsen ’bekant, känd’: Tå först wardt om Mordet rychtbart
(Girs E. XIV s. 95—96); jfr ä. nsv. bekant om (se SAOB).

Vidare må erinras om uttr. komma om sitt lif (Mess. s.
230) = ty. um sein leben kommen; tvifla om ’tvifla på’ (Gustaf
II Adolf s. 177 m. fl. st., Orf. o. Euryd. s. 76); göra ngt om
intet
’för intet’ (Asteroph. Tisbe s. 16).

på:

Med konstrueras uttryck för skicklighet o. d., t. ex.
På werldzens sätt och maneer kundigh (Brasck FP s. 9);
Perfect jagh och så på paduaner (en dans) är / På baletter fins ey
min mäster här
(ib. s. 34) [1]; der på (d. v. s. »fransöska»)
perfect (ib. s. 42); på Tungan färdigh (Girs G. I s. 74).

För öfrigt står för nsv. i: på huset ingåå (Rond. JR,


[1] Jfr: På läflerij du mästar äst (Mess. s. 191); men därjämte ib.:
Hwilken i den konst mästar är. Med afseende på dessa uttr. kan jämföras nsv. virtuos
på flöjt, mästare på fiol
o. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free