Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men samma sida äfven aff Pommern. Den senare prepositionen
är betydligt vanligare, t. ex. Girs G. I s. 145 3 ggr.
Till användes stundom vid måttsbestämningar, styrda af
adj., t. ex. en Skogh til Fyra och Tiugu Mijhler Wägh långh
(Girs E. XIV s. 86), til Tutusend starck (Girs G. I s. 198), wärde
til Fämtusend Gylden (ib. s. 122); jfr låter Knechtarne til
Ottatije Personer vpstijga (ib. s. 150).
I dylika uttryck har prep. äldst betecknat en begränsning,
och det är ju möjligt, att något af denna betydelse ännu
häftade vid densamma.
Vidare förekommer till i stället för nsv. ’för’ i til thet
andra, tridie o. s. v. (Gustaf II Adolf s. 506); i stället för nsv.
’på’ i til det högsta (ib. s. 144).
För öfrigt märkas uttr. affstodo til at fordra (Girs G. I s.
98), d. v. s. ’upphörde med’, där dock til snarare får betraktas
som tillhörande inf. än styrdt af afstå, jfr samma konstr. i ett
ex. i SAOB under afstå II 1 c slutet; bot till (finna boot / Til
tin hunger Brasck Ap. g. s. 185), nsv. ’för’[1]; slogh them . . til
flychten (Girs G. I s. 19), d. v. s. ’på flykten’, gåfwo sigh til
flychten (Girs E. XIV s. 103), jfr fsv. gaffwo the sik til flykt
(Sdw.).
Prep. till saknas i uttr. taga flychten (Girs E. XIV s. 85,
104) = fsv. (gripa) taga flyktena (Sdw.).
under:
wnder Flensbårgh ’i F.’ (Mess. s. 226). Denna användning
af under beror antagligen på att prep. här är förbunden med
ett ortnamn på -burg (borg). Af liknande anledning heter det
i O. Petri kr. s. 208, att konung Kristoffer bleeff dödh på
Helsingborgh; jfr nsv. på Stockholms slott o. s. v.; se ofvan under på.
Dessutom förekommer under som beteckning för den plats,
där skepp och flottor anlöpa, t. ex. satte the under Bodhwijk
på Öland (Girs E. XIV s. 79). Härmed sammanhänger
konstruktionen med under i sådana uttryck som: När wij kommo
(seglande) vnder Danmark (Mess. s. 194).
ur: ’från’, t. ex. vthur Swirge hafwer Jagh fått diverse
bref (Gustaf II Adolf s. 509), vthur Swerige (Girs G. I s. 140).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
