Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 4. Till ordbildningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stundom (wij) Engelska (Mess. s. 232), därjämte dock
Engelsman (ib. s. 236), ’några tyskar’ heter hos Girs G. I s. 150 några
Tyska, ’några finnar’ hos Gustaf II Adolf s. 489 några .. Finska.
Det synes mig af denna grund osannolikt, att fsv.
pluralformen franska med Söderwall Ordb. förutsätter en
substantivbildning franskar: säkerligen ha vi i stället att göra med en
pluralis af samma art som Fransöske ’fransmännen’, Engelske
’engelsmännen’ (P. Svart kr. s. 101) eller som swenska, danska
vid sidan af the swenska, the danska, hvarom ofvan s. 171.
Bildningar sådana som norskar, franskar o. s. v. synas ha varit
betydligt yngre.
’Likar’ heter hos Mess. s. 30 lijke (Edhers tre l.), men
däremot substantiveradt lijkar hos Brasck Ap. g. s. 51.
Adjektivbildningar på
-ig: förrig ’föregående’ (Mitt förriga taal Chronander Bel.
s. 112), kvar i nsv. dial.; här kan äfven erinras om adv. bittigt
’bittida’ (Nachspiel c:a 1685, Saml. 13: 60);
på -og(er), ug(er): se Andersson Salb. s. 85. Tillägg:
fiädrugh ’full af fjäder’ (Brasck FP s. 67), ej i fsv.; owilliog
’ovillig’ (Gustaf II Adolf s. 540); paltuger ’klädd i paltor’ (ib. s.
98), ej i fsv.; ymnogt (Girs E. XIV s. 86);
på -ot-, -ut: se Andersson Salb. s. 93. Tillägg:
krookryggiot (Chronander Bel. s. 137), skallot ’skallig’ (Mess. s. 7), wåpot
’våpig’ (Spegel Guds verk s. 70);
-aktig, t. ex. grund-, kall-, warmachtig (Ber. om Wästindien
s. 41); prålachtigh (Rond. JR s. 46); se för öfr. SAOB;
-isk (esk) för nsv. -sk: catholisk ’katolsk’ (Brasck MGV s.
274, 282) = catholisch; françösesk ’fransysk, fransk’ (A.
Oxenstierna Bref 4: 454) = ty. französisch, däremot fsv. franzesk och
fransk, 1500-talet fransösk; kätterisk ’kättersk’ (Girs G. I s.
»113»; eg. 115) = ty. ketzerisch; lottringisk (Girs E. XIV s. 78);
lutherisk ’luttersk’ (Brasck MGV s. 282, Girs G. I s. 107) =
ty. lutherisch; nederländisk ’nederländsk’ (Siam s. 54) = ty.
niederländisch; norrisk ’norsk’ (Girs E. XIV s. 86), fsv. norisker
jämte norsker; norländisk ’från norden’ (Brasck MGV s. 274),
jämte -sk (ib. s. 275); pohlnisk ’polsk’ (Girs E. XIV s. 85) = ty.
polnisch, dock äfven pohlnsk (ib.), hvaraf genom bortfall af n i
konsonantgrupp sv. polsk; skånisk ’skånsk’ (Girs G. I s. 144),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
