Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 4. Till ordbildningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skäpna är det regelbundna uttrycket för ’öde, schicksal’
(t. ex. Mess. s. 118); mot slutet af århundradet uppträder dock
ödh (Orf. o. Euryd. s. 86), öde (ib. s. 111); det senare enl. Tamm
redan hos Grubb Penu Proverb. s. 82, 391 (1665); jfr
Schagerström Ark. 1: 36.
snapping (Rond. JR s. 19); ett förklaringsförsök se ofvan
s. 219.
snus ’snarkning’ (Soffuer .. vthi fullan snwss Mess. s. 48);
jfr nsv. snusa ’snarka (lindrigt)’.
spanhake, användt som skymford (Din gamble spanhake
Asteroph. Tisbe s. 39), att lägga till de ofvan (s. 31 f.) anförda;
härtill adj. spanhakug, om hvilket se Tamm Ark. 16: 158.
spächt ’tukt’ (Mess. s. 118).
sqwaller ’prat’ (Chronander Bel. s. 132).
stallbroder ’kamrat, broder’ (Brasck FP s. 27), alltså utan
den nedsättande bibetydelse ordet har i nsv.; jfr Kiära
stalbroder (Asteroph. Tisbe s. 45).
strömming och välling. Att ’äta strömingh och wällingh
huar eneste dagh’ anser ’drängen’ Dromo (Rond. JR s. 43) vara
’effter herragårdz lagh’; i motsättning mot denna läckrare kost
namnes ’mölia’ och ’flesket’.
Swea ’Sverige’ (Mess. s. 4, Swea Fruger s. 27); jfr
Swealandh (ib. s. 5); jfr Tegnér Språkets makt öfver tanken s. 43,
Norelius Ark. 1: 226.
swåger, beteckning för släktskapsförhållandet mellan två
svärfäder (Beronius Reb. s. 331); jfr ty. (dial.) schwäher,
schwieger o. s. v., hvarom Karl Scheffler Zeitschr. f. d. Wortforschung
2: 329 och där citerad litteratur. Äfven i Sverige synes alltså
en beteckning för relationsförhållandet mellan svärföräldrar ha
existerat.
swärdsbreff, ett slags (skrifven) trollformel, som gjorde
ägaren ’hård’ (d. v. s. osårbar) (s. .. skrifwa, At folck så hårdhe
som steenar blifwa Brasck Ap. g. s. 149), mlt. swertbref.
säck förekommer om liderliga kvinnor icke blott i ä. da.,
hvarom s. 40, utan äfven i ä. nsv., t. ex. Asteroph. Tisbe
s. 11, 51, i skamsäcker båda ib. s. 65, den lösa säcken
Putzdrummel s. 89.
sälle i god betydelse (troowärdiga sällar Brasck Ap. g. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
