Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK BENZELIOS. 41
vill synas som om de på fädernas samhällsställning klätt-
rat upp till kyrkans högre platser. Härmed är icke sagdt,
att Benzeliska slägten mot slutet af frihetstiden urartat.
Flere medlemmar af denna märkvärdiga familj hade ganska
vigtiga samhällsuppdrag. Så var en af slägten, nemligzen
Mattias Benzelstjerna öfverpostdirektör och tillika stats-
sekreterare, ledamot af kungl. vetenskapsakademien, heders-
ledamot af kungl. vitt.-, hist.- och ant.-akad. samt ledamot
af kungl. vet.-soe. i Upsala, Denne”stod i det närmaste
vänskapstförhållande till den berömde Adlerbeth, af hvilken
han fick de högsta loford både för lärdom och begåfning.
Sistnämnde medlem af Benzeliska slägten var son till
ärkebiskop Jakob Benzelius. En annan medlem af slägten,
lagmannen I Benzelstjerna hade af ständerna erhållit upp-
draget att vara informator för konung Adolf Fredriks
tredje son i Ordningen, prins Fredrik Adolf, en befatt-
ning, som var lika litet angenäm, som den blef långvarig."
+ För kuriositetons skull må det nämnas, att den nivårige prinsen
var så yr och sjellsvaldig, att han stundom med drottningens bifall
måste af Ponzelstjerna bindas fast vid en stol, för att tvingas att
mottaga lrarons undervisning. En dag upptäcktes på prinsens arm
flere blåa och pula fläckar. Bhurw Fredrik Adolf uppgaf sina lekar och
stridor med prins Karl såsom orsak dertill och det dessutom ofta
hände, att prins Gustaf hemligen pläigade nypa bröderna i armarne,
då han icke vågade på annat sätt ge luft åt sin vrede, var drott-
ningen nög svag för sina barn och nog orättvis mot Benzelstjorna att
anklaga denne som gerningsman. Det hjälpte icke att han var känd
som en lugn och fridsam hörve samt prinsens kavaljer den bekante
skalden G. BP. Creatz talade för hans oskuld. Drottoimgon vidhöll sin
anklagolse, i hvilken konungen såsom sin gemåls trogna eko instämde.
Följden blef, att Benzelstjorna begärde och erhöll afskod från sin be-
fattning.
KO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
