Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 ANDREAS KARL RUTSTRÖM.
visade målet till konsistorium. Vid ny handläggning af
detsamma inför nämnda kyrkliga forum intygade förut
anskaffade vittnen, att han begagnat fore förevipliga ut-
tryck: men fill sina vedersakares öfverraskning, visade
den anklagade, att orden funnos i Luthers skrifter, hvar-
vid don vördsamma frågan framstäldes om sådan »auk-
toritet vore god och nöjaktigs. Suspensionen mäste upp-
hätvas, men konsistorium ansåg sig dock befogadt att
låta i protokollet anteckna om Rutström, att han erhällit
raden, en åtgärd, som icke talar för rätt-
första varningsg
visan hos denna kyrkliga myndighet Året derpå an-
tastades åter den man, hvilken hans förmän beslutit att
störta. Men denna gång var det icke en predikan, utan
en skrift, benämnd brefvexling emellan Nikodemus och
Christophilos, som var det kastvapen, hvilket man ansåg
nog skarpt att fälla den djerfve folktalaren från predik-
stolen. Ryktet förmälde, att: denne var författaren. Och
nu ingrep efter vederbörlig anmälan sjelfva justitiokans-
leren i saken. Man stälde Rutström under fiskalisk ak-
tion inför kämnersrätten, af hvilken han, oaktadt icke
eyldig att
full bevisning kunde åstadkommas, dömdes
vara författare till ifrågavarande bok, som ansägs mycket
kättersk och förgriplig. Den anklagade hade nemligen
i densamma gjort några anmärkniogar samt skrifvit tvänne
bref, hvilka man ansåg tala för, att han var författaren.
Detta författareskap hade han förnekat inför sina förmän.
Nu ansåg man, att, oaktadt hans nekande, tillräcklig be-
visning härför förefunnes. Att domen från ren juridisk
synpunkt var rättvis, våga vi betvifta. Imellertid blet
den sålunda dömde åter kallad inför konsistorium; men
Wutström, hvilken förmodligen tyckte sig hafva fått nog
af sina förmäns mera bistra än kärleksfulla förmaningar,
infann sig ej, emedan han ansåg sig icke vara skyldig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
