Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dröm.
Efter ett tal, hållet i Central Music Hall, Chicago, d. 14 sept. 1890.
1 jyligen satt jag nära det Atlantiska hafvets strand och
Lo betraktade det sköna odlade landskap, som med stä-
der, byar och fabriker låg framför mina blickar. Jag kunde
dervid icke undgå att tänka på det adopterade fosterlan-
dets stora framåtskridande sedan europeisk bildning här
slog sina första rötter, och jag frågade mig sjelf, om denna
materiella och andliga odlings första banbrytare i den nya
verlden var den af anglo-amerikaner, spaniorer och italienare
nästan förgudade Columbus och om denna odling, sådan den
nu framträdde, var en frukt af endast anglo-amerikaners, irlän-
dares och tyskars kulturarbete. Under det jag öfvervägde
dessa frågor, föll jag af trötthet i sömn och drömde om till-
dragelser under försvunna tidehvarf.
Allt hvad jag nyss med beundran skådat var såsom genom
ett trollslag försvunnet. Endast haf och land, det senare en
obrukad vildmark, funnos qvar. Ingen människoboning sågs
på höjdsluttningen, intet segel glänste å den lugna hafsviken.
Naturen i sitt lugna, tysta majestät tronade inskränkt, der
människan genom konst och vetenskap nyss förut gjort
henne makten stridig. Jag hade i ett ögonblick flyttats nära
ett tusen år tillbaka i tiden.
Ingen lefvande varelse synes hvarken å vatten eller land.
Jo, på långt afstånd sväfvade öfver hafvets vida vattenöken
en stor fogel med utspända vingar och närmade sig med hvarje
minut den grönklädda stranden. Jättefogeln,ett hafsvidunder
Original from
$ om
vigitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
