Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 TAL.
nedhuggna, den nionde undkom. Detta första af europeer för-
öfvade blodsdåd å landets urinvånare hade förvisso aldrig
egt rum, om de senare trädt nordmännen till mötes såsom
vänner "eller såsom uppenbara fiender. Att de till följd af
feghet eller ondskefullt uppsåt dolt sig, kunde de tappre land-
sökarne deremot icke fördraga eller förlåta.
Efter det skrälingarne blifvit nedhuggna, lade nordmännen
sig ned att hvila. Snart voro alla försänkta i djup sömn.
Bland träden å den skogbeväxta höjden såg man då vapen
glimma och man kunde bland löfven spåra en nordman, en af
Leifs forne följeslagar, hvilken anslutit sig till en af infödin-
garnes stammar och som nu kom för att varna sina lands-
män.
Med hög röst ropade han: "Vakna, du Torwald och allt
ditt följe, om du vill behålla ditt lif; far till ditt skepp och alla
dina män med dig och faren så fort I kunnen från land!”
Torwald och hans män vaknade, grepo sina vapen och skyn-
dade öfver bryggorna till skeppet, höggo af fästena och
styrde ut i fjärden, hvarest en otalig mängd skinnbåtar anföllo
nordmannaskeppet. Torwald sade då: "Vi skola förse våra
bord med vigflakar (skansbeklädnad) och värja oss på bästa
sätt, men icke strida emot dem mycket.” Så gjorde de. Skä-
lingarne sköto på dem en stund, men skyndade sedan bort
som fortast de kunde.
Då striden var slut, tillsporde Torwald sina män, om
någon af dem var sårad. De nekade härtill. Då sade han:
"Jag har fått ett sår under armen, pilen flög emellan skepps-
bord och skölden under armen på mig. Här är pilen och
torde det leda mig till bane. Nu råder jag, att I reden eder
återfärd som snarast, men mig skolen I föra ut på näset, der
det tycktes mig vara hyggligast; kan väl vara, att ett sant
ord kom mig i munnen att jag skulle bo der en stund. Der
skolen I gräfva ned mig och sätta kors vid hufvud och fötter
och sedan skolen I alltjämt kalla stället för Korsnäs.” Sedan
Original fro
igitized sy (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
