Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTE SVENSKE KOLONISTERNA I AMERIKA. 39
dades på 6 månader, ansågs den hafva varit "snäll nog.”
Blef ett fartyg nödgadt att söka hamn vid någon af Vestin-
diens af spaniorer och fransmän bebodda öar, blef det ofta ett
byte för de laglöse herskarne derstädes eller också utplundra-
des det, innan det nådde hamn, af de djärfva sjöröfvare, hvilka
svärmade omkring i dessa farvatten. Allt detta afskräckte
från utvandring. Dessutom var Sveriges folkmängd icke fjär-
dedelen så stor som nu. Under den tid, då våra segerrika
fanor fladdrade från Ladoga och Peipus utmed Alpernas fot
och Karpaternas, från stränderna af Rhen till Weichsels och
Dnjeprs, egde Sverige med alla dess biländer endast 14 million
inbyggare. Utvandringen kunde derför icke vara synnerligt
stor, helst som hären hvarje år drog till sig omkring 4000 af
landets kraftigaste söner. Genom värfning och utskrifning
stego de härar, hvilka i slutet af 30-åriga kriget kämpade
under svenska fanor och svenska anförare, ända till 100,000
man, motsvarande för en folkmängd så stor som Förenta
Staternas en här af — 4 millioner.
Till följd af svenskarnes ringa antal ikolonien Nya Sverige,
eröfrades densamme, såsom bekant är, af holländarne år 1655
och afträddes slutligen till engelsmännen 1664, men utan infly-
tande på vårt adopterade fosterlands utveckling blef dock icke
den svenska invandringen. Det rättrådiga, laglydiga, idoga,
frihets- och fosterlandsälskande folket har lemnat spår efter
sig, som tiden aldrig skall utplånå, minnet aldrig glömma.
De förste svenske kolonisterna i Amerika voro ett gud-
fruktigt folk. Kristendomen var för dem en lifssak, icke bisak.
Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes voro de förråds-
hus, ur hvilka de i hemmen hemtade sin andliga näring. Re-
dan med den andra expeditionen från Sverige 1640 ankom till
dem en lärare. R. Torkillus från Östergötland. En annan,
Johan Campanius, ankom tre år derefter. Under en tid, då
den protestantiska kyrkan hade nästan förgätit sin missions-
kallelse, bragte denne lärare evangelii ljus till indianerna i
nuvarande Delaware, samt öfversatte till deras tungomål
Original frc
igitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
