Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTE SVENSKE KOLONISTERNA 1 AMERIKA. 41
träffliga folkmelodier från Sveriges dalar och berg. Men då
kyrkklockans malmröst klang morgon och afton från tornet,
inträdde högtidlig tystnad öfver allt; ty nu var en helgestund
inne. Plogmannen stannade i sin halfplöjda fåra, skördeman-
nen nedlade sin skära bland de redan skurna kärfvarne, fiska-
ren dröjde att draga sin not iland, båtsmannen lät sina åror
hvila, husmodern upphörde med sin spånad å den surrande
spinnrocken och barnet instälde sin nyss började lek: hvarje
hufvud blottades, alla händer knäptes till bön.
Ofta ledo nybyggarne brist på prester och andaktsböcker,
men det kristliga lifvet och det kyrkliga sinnet dog dock icke
ut bland dessa enkla, trofasta odalmän, det brann endast med
något svagare låga, hvilken flammade upp med sin forna vär-
ma och glans, strax koloniens församlingar hade glädjen att
från Sverige mottaga gudfruktiga, begåfvade och nitälskande
kyrkoherdar, till hvilka åhörarne kunde hysa obetingadt
barnsligt förtroende i sina andliga angelägenheter. Oaktadt
invandringen från Sverige var under många år obetydlig, snart
sagdt ingen, och oaktadt kolonisterna voro efter landets
<eröfring” omgifna af engelsk-talande grannar, så upprätt-
hölls likväl svensk gudstjenst i deras församlingar i 191 år
eller från 1640 till 1831, då deras siste svenske lärare, Nikolaus
Collin,afled i en ålder af 87 år.
De svenske kolonisterna voro ett frihetsälskande folk.
Man behöfver endast genomläsa den svenska regeringens år
1642 för koloniens förste guvernör Johan Printz” utfärdade
instruktioner, hvilka skola lända den svenska regeringen till
ära, så länge historien fäller oväldig dom, och man skall snart
lära sig inse, att svenskarne i uppfattningen af mer än en vig-
tig fråga stodo långt framom sin tid. ’ Fritt arbete, ingen
slaf,” var en af de grundsatser, på hvilka den svenska kolonien ”
i Amerika hvilade, en grundsats, som först i våra dagar blifvit
inskrifven i det adopterade fosterlandets grundlag och folk-
+ Han var född I Bottnaryd, Vestergötland, adlades 1642, utnämdes till guvernör öfver
Nya Sverige den 15 aug. samma år, dog 1663 såsom landshöfding öfver Jönköpings län.
Oriaina O
igitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
