- Project Runeberg -  Valda skrifter I. /
86

(1892) Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 TAL.

Detta folks karakter hade utbildats under en järnhård
tidsålder, under en bitter, för att ej säga fanatisk, kamp mot
katolicismen, och karakteren hade under förföljelse och nöd
blifvit allt mera lagisk, sluten och dyster. Hvad en engelsk
författare yttrar om skottarne under 17:de århundradet, att
all världslig glädje, all jordisk fröjd voro från dem banlysta,
gäller äfven puritanerna. Söndagen, i stället för att vara en
evangelisk glädjedag, var för dem en lagisk klagodag. Ej ett
världsligt ord, knapt ett småleende tilläts å "sabbaten”.
Dylikt kunde anstå baptister, qväkare, lutheraner och andra
«eBelials” män,” men icke Guds utvalda egendomsfolk, som
kommit hit med skeppet "Mayflower”.

Att det bland puritanerna fans ett stort antal män och
qvinnor, hvilka voro sanna, uppriktiga kristna, lider intet
tvifvel, men det fans också bland dem icke så få skrymtare,
formalistef, lika fanatiska som någonsin katolikerna. De
anglo-amerikanska talare, som å våra tacksägelsedagar och
å våra 4:de juli dagar upplifva sina "’helgonlika förfäders”
minnen, underlåta i de allra flesta fall att framställa skugg-
sidorna i detta folks karakter och religiösa lif, hvadan några
af de senare må här, om ock flyktigt, tecknas.

Puritanernas faste-, bot och bönedagar voro under det
första året efter deras hitkomst talrika nog, men någon
glädjefest firades icke. Först sedan den första skörden in-
höstats 1621, sände guvernör Bradford fyra män på jagt
efter vilda kalkoner, på det att "folket måtte tillsammans
glädjas”. Sedermera firades nästan hvarje år å olika års-
tider dylika tacksägelsedagar. Slutligen blef det ett bruk att
fira endast en tacksägelsedag om året, efter det grödan in-
höstats. Slägtingar och vänner samlades då i det gamla
hemmet och firade derstädes en familjefest, efter det de i ett
<emeetinghouse” åhört en predikan, som understundom räckte
i3 QQ 4 timmar. Tacksägelsedagen skulle utgöra en ersätt-
ning för den i England glada julen, hvilken högtid först i
våra dagar börjat allmänt firas af puritanernas ättlingar,
åtminstone i landets större städer.

Oriqir O

igitized sy (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ejavalda/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free