Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARAKTERER I DEN FORNNORDISKA LITERATUREN. 107
han en half mark guld, men den andra halfva marken i ler och
hösmulor, och dessutom hotade han honom, som tog detta
gods i ersättning. Hvad dömen I härom, herre?” Konungen
svarade: "Han gälde fullt det som dömdt var, och konungen
tre gånger så mycket. Men om det icke är gäldadt inom
året, fare han utlag från all sin ega, hälften af han gods
falle i konungens gård och hälften tillfalle honom, hvilken
" han hade sak att böta”. Emund hänsköt detta utslag under
alla de mäktige män, som voro der, och till de lagar, som
gingo å Upsalatinget. Derefter helsade han konungen och
gick ut.s— Dagen derpå, sedan konungen närmare begrundat
Emunds lagfråga, yttrade han till sina rådgifvare: "De två
ädelborna männen, om hvilkas split Emund talade, af hvilka
den ene var mäktigare och som gjorde hvarandra skada, med
dem menade han mig och Olof digre. Dom fäldes i vår sak å
Upsalatinget. Men hvad åsyftade han, när han sade, att bö-
terna voro illa gifna, gässling för gås, gris för gammalt svin
och hälften lera i guldet?” Arnvid blinde svarade: "Herre,
intet är olikare än rödt guld och ler, men större är dock skil-
naden mellan konung och träl. I lofvaden Olof digre eder dot-
ter Ingegerd, som är konungaburen i alla leder af Upsalaätten,
den högsta i Nordlanden, ty den ätten är kommen från sjelfva
gudarne, men nu har konung Olof fått Estrid, som väl är en
konungs barn, men hennes moder är en trälqvinna, på köpet
en vendisk. Stor skilnad är mellan konungarne, om den ene
tager sådant med tack, och är det som vån var, att icke en
norrman kan jemföras med Upsalakungen”. Sedan rådgif-
varne derefter uttydt för konungen, att till och med nam-
nen på de diktade snikne personer, Emund omtalat, egde
betydelse, och att Emund börjat hålla ting med allmogen för
att vräka konungen från riket, sände konung Olof rådgifvarne
i fråga till ett af dessa ting. Då Emund här tillfrågas, hvil-
ken han vill hafva till konung, talar han icke längre i för-
täckta ord, utan nu säger han rent ut: "Den, som tyckes oss
bäst, han må vara af höfdingeätt eller ej"; och då uppsvearne
Orida
igitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
