Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 FÖRELÄSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
malsklädde mannens svärd var väl ingen konungaskänk, ej
heller guldbeslaget som ungersvennens, men derför var det ej
mindre hvasst; det fans ingen rostfläck på klingan, huru ofta
hon än blifvit färgad i blod. Hans stolthet, hans sjelfförtrö-
stan voro derför ej mindre.”
Nordens qvinnor älskade såsom männen prakt i kläder
och smycken, och friaren måste understundom lofva sin fäste-
qvinnas föräldrar, att hans hustru skulle få så dyrbara klä-
der och guldsmycken, "att ingen annan hustru af lika värdig-
het och förmögenhet skulle kunna föra större stat än hon”.
Den ene sökte i ståt öfverträffa den andre. De dyrbara
gästabuden, den slösande frikostigheten vittnade derom.
Ingen ville härvid vara den sämste. Storbönder funnos, hvil-
ka dagligen sågo hundratals gäster vid sitt bord, och vid de
stora kalasen, som under "’offertiderna” eller vid begrafnin-
gar höllos, voro understundom ända till 1000 gäster samlade.
En bonde Åke i Vermland mottog samtidigt Sveriges konung
Erik och Norges konung Harald och alla deras män, "Erik
och hans män hade gamla kärl och horn, fast förgylda och
väl bonade, men Harald och hans män fingo idel nya horn och
kärl, tillredda alla med guld”. Erik såg i en slik delning sido-
vördnad och drap bonden, då gästabudet var slut. Äfven då
missväxt hemsökt landet, fingo gästabuden icke inställas eller
afskedsgåfvorna till gästerna saknas.
För att upprätthålla en sådan ståt fordrades naturligtvis
icke ringa medel. För behofvens fyllande var icke den skörd,
som inhöstades från de små åkertegarne, nog: en annan rikare
skördades med svärd på "haf och främmande kust”. Gods
och ära var vikingatågens lösen. Att samla gods för upp-
rätthållande af sin ""heder” (ståt och anseende) ansågs beröm-
ligt, men "girighet”, hvilket ord var liktydigt med sparsam-
het och omsorg för framtiden, föraktades. Egde icke hvarje
nordbo i sitt goda svärd en nyckel till alla Söderns förråds-
hus och skattkamrar? Med frikostig hand delades derför de
skatter, som redan vunnits, bland vänner och bröder. Om
Orida 0
igitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
