Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKARS BOSÄTTNING I SCHWEIZ. 149
de voro ""visigothi”, det är vestgötar — vapentogo Frisland,
som sedermera till nordmännen afträddes såsom län af kej-
sarne Ludvig den fromme, Lothar och Karl den tjocke. Vid
Maasflodens mynning hade nordmännen redan år 881 upp-
rättat ett ståndläger å en ort, som kallades Haslau, och
härifrån "kastade de sig öfver Tyskland”, tågade upp efter
Rhen till Mainz och Worms samt sedan upp till Metz. Här
stötte de på en fransk här, som kastade sig i deras väg, men
denna här blef slagen. Troligen var det efter sagda strid,
som en del af nordmännen inträngde i det närliggande Schweiz
och der bosatte sig i ett nytt Haslau eller Hassle för att i
framtiden blifva "grundläggare och skapare af den schweizi-
ska friheten och sjelfständigheten.”
En af våra landsmän (A. E. Holmberg), som besökt kan-
tonen Bern, upplyser, att den gamla svenska kolonien "’sträc-
ker sig öfver 3 svenska mils längd ifrån Brienzersjön mot St.
Gotthard, ständigt följande den brusande Aars lopp. Orten
utmärker sig genom den väldigaste naturskönhet.” Till ut-
seende och lynne skilja sig Hasslidalens inbyggare betydligt
från de öfrige schweizarne, hvilken skiljaktighet, enligt deras
egen och deras grannars uppgift, härleder sig från folkets
fornsvenska börd. Deras språk bildar en egen dialekt med
en mängd fornnordiska ord; qvinnornas helgdagsdrägt är "så
påtagligen svensk, att ingen, som sett den, kan hysa tvifvel
derom”, deras "Sennenhiitten” äro alldeles lika de nordiska
<stolpaburarne”, deras stängsel äro gärdesgårdar, liknande de
svenska, ja, sjelfva namnet på gärdesgårdsvirket är ’"hagskid.”
Flera namn på berg och dalar äro rent svenska, och seder och
bruk vid högtidliga tillfällen äro synbarligen af nordiskt ur-
sprung.
Det finnes bland dessa nordiska ättlingar, "hvilkas fäder
en gång planterade sina fanor på Roms muraren”, sägen, ett
fantasiens foster, att, då någon fara hotar det gamla foster-
landet i Norden, uppstå de tappre kämparne ur sina grafvar,
hvilkas mull då bränner dem. Med hustrur och barn tåga
Original from
oigitized py GO gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
