Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vesterviking.
ff kingatågen, hvilka voro en följd af flera samverkande
JS orsaker, betraktades under den s. k. yngre järnåldern
såsom ett lofligt och hederligt krigshandtverk. De delas van-
ligen i vesterviking och häradståg i österväg. Norrmän och
danskar hade sina efter "byte och ära” lystna blickar rikta-
de i synnerhet mot vester, svenskarne sina mot öster, dock
foro många af de senare äfven i vesterviking.
Frankrike hemsöktes tidigt af Nordens vikingar. Landet
blef för dem, efter Karl den stores död, en tummelplats, å
hvilken de vunno stora framgångar, till hvilka motståndar-
nes feghet, tvedrägt och sedeförderf icke ringa bidrogo. Till-
ståndet inom kyrkan var beklagansvärdt, kejsarmakten var
trampad i stoftet, vasallerna trolösa och laglösa, folket ned-
sänkt i lifegenskap, okunnighet och elände. På mer än ett
ställe helsades vikingarne såsom räddare, och skaror af krist-
na sökte hos dessa hedningar, i deras besittningar, det skydd,
de mänskliga rättigheter, som icke kunde erhållas i kristna
feodalherrars län.
Vikingatågens mål var till en början icke landvinning.
Först sedan nordmännen — vikingarnes gemensamma namn —
bemäktigat sig den största och dyrbaraste delen af ett lands
"lösa egendom”, guld silfver och annat af värde, togo de
också den "fasta egendomen”, grefskap och hertigdömen, i
hvilka de snart framstodo såsom utmärkta samhällsdanare.
De uppbygde hvad de nyss nedrifvit och ingöto i stats-
kroppen ett friskare blod än det, som de spilt i striden,
pigitized by GOC gle : PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
