Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 FÖRELÄSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
vände sig Ansgar till biskopen i Bremen med bön om hjälp
och understöd, men blef af den stolte och hårdhjärtade man-
nen afvisad. Slutligen erhöll Ansgar af en gudfruktig qvinna
ett gods Ramsloe i stiftet Verden. Här fortfor han att i djup
fattigdom sköta sitt kall med samma nit som i lyckligare
dagar. Efter biskopens af Bremen död, lades dennes stift till
det hamburgska, oaktadt den oegennyttige Ansgar motver-
kade en sådan förening.
Från sitt nya ärkebiskopssäte började Ansgar åter sin
verksamhet för Sverige, som i 7 år varit i saknad af en kristen
lärare. En eremit vid namn Ardgar ditsändes, mottogs vän-
ligt och fick uppfylla en själasörjares sista pligt mot den gamle
trogne Herigar och mot en gudfruktig qvinna, Frideborg,
som, innan hon erhöll den sista smörjelsen, testamenterade
all sin egendom till de fattige. Denna egendom måste dock
föras utomlands och der utdelas, ty "ingen fattig fans i hela
Sverige”. Visserligen voro trälarne derstädes ytterst fattige,
men de egde ingen rätt att "arf taga”, och ingen af de frie,
stolte odalbönderna ville medgifva, att han var fattig.
Ardgar ledsnade slutligen vid arbetet och längtade till-
baka till den lugna klostercellen. Han lemnade Sverige och
återreste till sitt fädernesland. Då beslöt Ansgar att för an-
dra gången besöka Sverige, gick ombord på ett skepp och
kom efter — 20 dagars segling till Birka år 853. Här möttes
han af underrättelsen, att konung Olof och bönderna voro
fiendtligt sinnade mot kristendomen. En man hade uppträdt
på tinget och förklarat, att de gamle gudarne voro förtör-
nade på den nye guden, att svenskarne derför borde öka sina
offer och löften till dem, och om en ny gud vore af nöden, borde
den gode kung Erik dertill upptagas. Detta tal hade på menig-
heten gjort ett djupt intryck, och man hade, säger en forn-
skrift, börjat offra till guden Erik, till hvilkens ära ett tempel
blifvit uppbygdt.(?) Man rådde derför Ansgar att återvända
till Bremen, men han vägrade detta och förklarade sig villig
att lida och dö för Kristi skull. Han inbjöd konungen till ett
oigiiged by GO gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
