Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 FÖRELÄSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
glädje af gräs. Mäktar han icke hålla henne, hafve och för-
drage han hvad han fick, skam och skada, och bedje aldrig
om rätt (med större anspråk) än en hudstruken trälinna.”
Det var icke rådligt för kringstrykande musikanter att
komma till Vestergötland; ja, sjelfve konungen sväfvade i fara
för "skam och skada”, derest han kom dit på annat sätt än
lagen stadgade. Det fick konung Ragnvald Knaphöfde erfara,
då han omkring år 1130 åsidosatte lagens föreskrifter och
red såsom en envåldsherskare utan gislan in i Vestergötland.
Det kostade honom hans lif. Lagen stadgade nämligen:
<<Svear ega konung taga och äfven vräka (förkasta). Han
skall med gislan ofvanifrån fara och in i Östergötland. Då
skall han sändemän hit (till Vestergötland) affärda till aldra-
göta ting (Vestergötlands landsting): Då skall lagmannen
gislan förordna, två af landets södra, två af dess norra del,
och skall sedan sända fyra andra män af landet med dem,
de skola möta vid Junabäck (Jönköping). Östgötagislan skall
följa dit och vittne bära, att han är så till dem inländer, som
deras lag säger. Då skall aldragöta ting sammankallas ho-
nom till mötes. När han till tinget kommer, skall han alla
götar trohet svärja, att han skall ej rätt lag i vårt land bryta.
Då skall lagmannen honom först till konungs döma och sedan
andra derom han beder. Konungen skall då gifva tre män
frid, som ej gjort nidingsverk.” Det var denna lagparagrat
konung Ragnvald Knaphöfde till sin ofärd menade, att han
kunde ostraffadt bryta.
Nästan hvarje paragraf i lagen vittnar om, hvilken makt
odalbonden i Vestergötland egde. Att vara i bondelagen inne-
fattade alla medborgerliga rättigheter. För den frie bonden
var lagen skrifven. Den, som ej var vestgötabonde, stod i mer
eller mindre mån utom lagen, så vida lagen icke annorlunda
stadgade. Det var bonden, som egde rätt att "lag stifta och
vittne bära”; det var han, som på tinget förde ordet framför
kungsmannen, huru högättad denne än var; det var hans ord,
som, under tvist om jord, vägde mer än konungens eller
3 z - Original from
pigitized by GO gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
