Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 FÖRELÄSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
vänta af dem manskap och tjenst”. Under det herrarne jämte
köpstadsmän och bönder voro i Arboga samlade, oroades
Stockholms svenske borgare af danskarne, hvilka innehade
slottet. Engelbrekt uppmanade då till snabb färd mot Stock-
holm, ryckte derefter i Karl Knutssons sällskap mot staden
och lyckades med mod och djärfhet intränga genom stads-
portarne, hvarefter den danska besättningen å slottet genom
utfall och genom att antända staden försökte tillfoga sven-
skarne all möjlig skada.
Herrarne beslutade nu att skrida till val af riksförestån-
dare. I Arboga, hvarest borgare och bönder voro samlade,
skulle Engelbrekt varit snart sagdt sjelfskrifven till detta
ämbete: icke så i Stockholm, hvarest herrarne hade fria hän-
der. Af 30 röster, som här afgåfvos, erhöll Karl Knutsson
25, Engelbrekt 3 och Erik Puke 2. En man ur "’herrarnes”
led, icke en afundad "uppkomling” stod åter i spetsen för
riket. Valets utgång väckte hos allmogen den största ovilja
och harm. Engelbrekt deremot böjde sig för herrarnes vilja.
Han behöfde hvarken riksföreståndarestaf eller konungaspira
för att vara den mäktigaste man i Sverige. Hans storhet
strålade vid detta tillfälle i sin fulla glans. Han hade förut
segrat öfver yttre fiender: nu segrade han öfver sig sjelf.
Allmogen lät sig dock icke nöja. Karl måste dela mak-
ten med Engelbrekt, som fick i uppdrag att företaga ett nytt
härnadståg mot de utländska fogdarne, under det att Karl
belägrade Stockholms slott. Men derigenom, att Engelbrekt
erhållit en makt jämlik marskens, var ställningen icke för-
bättrad. "Hatet mot den högt uppburne folkanföraren och
fosterlandsvännen var dermed icke tillintetgjordt. Det gaf sig
i sjelfva verket icke tillfreds, förr än det tagit hans lif.”
Engelbrekts nya befrielsetåg var snabt och segerrikt. De
till konungen återlemnade slotten och fästena i landskapen
Södermanland, Östergötland och Småland blefvo antingen
intagna eller hårdt inneslutna. Nyköping och Kalmar hörde
till de senare. Tåget gick sedan allt längre söderut till de
Oriair
bigitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
