Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 AMERIKANSKA MINNEN.
nu uppsköto indianerna emellertid sitt hufvudanfall af fruk-
tan för de hvites eldvapen och öfverlägsna krigskonst; och
detta uppskof räddade De Sotos armé från tillintetgörelse.
Nya svärd smiddes, nya lansar förfärdigades; och då india-
nerna efter åtta dagar (den 15 mars) anföllo spaniorernas
läger, blefvo de med förlust tillbakaslagna.
Trots alla motgångar ville De Soto ej höra talas om åter-
tåg. Han, som lofvat Spaniens herskare rikt byte, ville icke
återvända en fattig äfventyrare med sina män klädde i vild-
djurshudar och säfmattor. Sökandet efter rika städer och
mäktiga guldland fortsattes derför. ’"Hären” uppbröt den
25 april (1541) och tågade under sju dagar genom tjocka
skogar och moras till ett indianläger i närheten af Missis-
sippifloden. Indianska vägvisare ledde spaniorerna till ett af
flodens öfverfartsställen, troligen vid den lägre s. k. Chicka-
sa Bluff, icke långt från den 35:te breddgraden. Mississippi-
floden var på detta ställe mer än en engelsk mil bred och
flöt med en stark ström mellan sina höga stränder. En
mängd indianer, tatuerade och försedda med höga fjäder-
prydnader i håret, stodo rustade med bågar och fylda pil-
koger å motsatta stranden. Omkring 200 lätta kanoter
simmade på den gytjiga vattenytan, och deras roddare när-
made sig allt mer och mer de egendomliga främlingarne. Till
en början visade indianerna tecken till fiendtlighet, men, då
de fingo se det spanska rytteriet, afstodo de från anfall och
gåfvo spaniorerna vänskapstecken.
De Soto trodde nu, att han stod nära sina önskningars
mål. De katolske presterna uppreste af trädstammar förfär-
digade kors och läste flera latinska messor, hvilka soldater-
na förstodo lika litet som indianerna. Man hembar helgo-
nen tacksägelse för deras hjälp och bistånd, och man hoppar
des, att de snart skulle leda de troende till de ’ otrognes
guldrika städer”, hvarest rikt byte kunde vinnas. Indianer-
nas kanoter förmådde dock icke bära de spanske röfvarnes
hästar öfver floden, hvadan De Soto måste dröja en hel må-
Oriqir O
igitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
