Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 AMERIKANSKA MINNEN.
smidda i bojor. Vid den ringaste misstanke att uppror för-
bereddes af det frihetsälskande folket, afhöggo spaniorerna
händerna på så många vapenföra ynglingar de kunde få fatt
uti och bådo dem sedan hånande, att de skulle försöka en
dust mot Spaniens "ädle riddare”. Fann en af de "tappre
ädlingarne” behag i en af indianernas mörkhyade tärnor,
drog han icke ett ögonblick i betänkande att med svärdet
döda hennes älskare eller make och sedan bemäktiga sig den
sköna såsom byte. Försökte någon af de indianske vägvi-
sarne att leda spaniorerna vilse, vardt han genast bunden
och kastad till blodhundarne, ja, flere vägvisare måste också
bestiga det af de katolska presterna signade bålet, emedan
de icke visade spaniorerna till ett nytt Peru. Så tecknade
de förste hvite "banbrytarne” i Vesterns vildmarker sin väg
med mord och grymheter af alla slag och sådde misstro och
hat i indianernas bröst.
Den 6 mars 1542 uppbröto spaniorerna från sitt vinter-
läger och tågade mot söder längs Washitafloden. Efter ett
besvärligt tåg genom mossar och moras nära Röda floden
(Red river) kommo de slutligen till det folkrika Nilcolandet
och slutligen till "provinsen Guachoya”, hvarest Röda floden
utfaller i Mississippifloden. Här berättade man för De Soto,
att Jandet längre i söder var en obebodd öken. För att ut-
röna, om denna uppgift var öfverensstämmande med verkliga
förhållandet, sände han en afdelning ryttare söder ut för att
kunskapa. På åtta dagars tid kunde desse likväl icke fram-
tränga längre än 30 engelska mil, emedan mossar och tjocka
skogar lade allt för stora hinder i deras väg. De återvände
och meddelade sin öfverbefälhafvare dessa allt annat än gläd-
jande nyheter.
Spaniorernas ställning blef nu med hvarje dag betänkli-
gare. Deras hästar dogo, deras fångar bröto sina bojor, och
snart visade indianerna icke längre någon fruktan. Då sände
De Soto bud till en mäktig indianhöfding i nu varande Nat-
chez och förkunnade för denne, att han (De Soto) var solens
Original fro
bigitzedby Goc gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
