Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA NYBYGGARE I AMERIKA. 241
Efter en månads färd kom han med nedbrutna krafter till
nuvarande Chicago, hvarest han och hans följeslagar nöd-
gades att i en hastigt uppförd blockhydda tillbringa vintern.
Först den 8 april 1675 kom han till La Vantum och helsådes
af indianerna såsom "’en ängel från himmelen”. Hela indian-
stammen samlades omkring ett i floddalen upprest altare,
prydt med en målning föreställande jungfru Maria, och lyss-
nade med djup andakt till Marquettes predikan. Sedan mes-
sa hållits, tog Marquette i Jesu Kristi och alla helgons namn
Illinois i besittning för Frankrikes räkning. "Den obefläckade
aflelsens missionsstation” blef kort derefter anlagd i samma
trakt och ett kristet kapell, det första i Illinois, uppfördt af
trästammar och bark ”å en behaglig ort nära det stora gräs-
hafvet”.
Sjuk, anträdde Marquette derefter återfärden till Macki-
naw. I sällskap med ett stort antal indianer, "hvilka åtföljde
honom såsom en hedersvakt och täflade om äran att få bära
hans packning”, kom han till Chicago och fortsatte derifrån
färden i båt längs östra stranden af Michigansjön, men hann
icke längre än till den lilla ström i Michigan, hvilken än i dag
bär hans namn. Här afled han den 19 maj. Hans lik nedgräf-
des i sanden å den höga stranden, men fördes påföljande år
till St. Ignatii missionsstation och jordfästes med stor hög-
tidlighet i det lilla kapellet nära den heliga jungfruns altare.”
Marquette ansågs efter döden nästan såsom ett helgon, och
länge brukade de katolska sjömännen å Michigansjön att i
nöd och fara åkalla honom om hjälp och bistånd.
Den nya upptäckten af Mississippifloden, i hvars böljor
de Soto 132 år förut funnit sin graf, blef för det franska väl-
det i Amerika icke utan vigtiga följder, tack vare en f. d.
jesuit, en djärf och hugstor banbrytare, härstammande från
de nordmän, hvilka togo Normandie i besittning år 911.
+ Då jesul 1 de denna ml ion 1706, lade de det gamla kapellet I aska.
Rulnerna efter detsamma påträffades först 1877, då äfven lemningar at Marquettenr jordlska
qvarlefvor, två I björknäfver Insvepta ben, påträftades. De öfriga benen voro förvandlade
till stoft och aska.
16
igitized by (SOK gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
