Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förenta Staternas sjelfständighetsför-
klaring,
Utdrag af ett tal, hållet i Philadelphia å hundraårsdagen 1876.
renne i världshistorien sker oförberedt. Världshäfder-
nas frukter mogna långsamt. Fröet till den frihet och
sjelfständighet, som under Amerikas sol bragtes till mognad
den 4 juli 1776, planterades icke några få år förut, slog icke
sina första rötter kort innan själaringningen öfver den mo-
narkiska styrelseformen i Amerika ljöd från denna stads
frihetsklocka.
Sekler förut hade detta frö planterats i ett under polstjär-
nan liggande land, fattigt på silfver och guld, rikt på ära
och tro. Långt innan Amerika ännu blifvit upptäckt, hade
den lagbundna friheten, den okufliga sjelfständighetsandan
slagit sina djupa rötter hos ett i "högan Nord” boende folk,
stort i sin medgång, större i sin motgång, rikt i sin fattig-
dom och starkt i sin svaghet.
Detta till stordåd ammade folk, hvars blod rinner i mina
och i edra ådror, flyttade en nordisk frihetstelning från "’fri-
hetens stamort på jorden” till Englands kust, hvarest den-
samma snart blef ett grönskande träd, som sträckte sina
grenar vidt öfver landet.
«Magna charta,” det frihetsbref, som år 1215 aftvangs
. den tanklöse, vällustige och despotiske konung Johan utan
land och som grundade engelsmännens fria författning, var,
liksom många andra vigtiga engelska lagar, en frukt från
det nordiska frihetsträdet. Englands folk, som uppstått ge-
igitized by (FOG gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
