Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Texas och Californiens eröfring.
o
A: 1821 fick en amerikan Stefan F. Austin i Connecticut
IB af den spanska regeringen sig beviljad en större land-
sträcka i Texas mot vilkor, att han skulle å densamma grun-
da en koloni, bestående af 300 katolska familjer. Då Mexiko
efter en tid blef en sjelfständig stat, hade Austin ännu icke
uppfylt det föreskrifna vilkoret. Bevillningen blef dock af
den mexikanska regeringen bekräftad, och Austins son lyc-
kades grunda den omnämda kolonien af 300 amerikanska
familjer samt "bereda väg för nya invandrareskaror.”
Med dessa amerikanske invandrare följde negerslafveriet.
Slafpatroner” i Södern flyttade med sina slafhopar till den
amerikanska kolonien i Texas. Dit begåfvo sig ruinerade
gäldenärer samt äfventyrare af alla slag, men derjämte ock”
så många aktningsvärda personer, hvilka egnade sig åt åker-
bruk, boskapsskötsel och andra lofliga näringar. Inom tio
år hade antalet amerikaner i Texas ökats till 10,000, hvilka,
enligt de infödda amerikanernas i vår tid så flitigt prokla-
merade grundsatser, voro pligtiga att lyda det adopterade
fosterlandets lagar och så snart som möjligt uppgå i den in-
födda mexikanska nationaliteten.
Gjorde de detta? Historien lemnar på denna fråga icke
något tvetydigt svar. Den republikanska regeringen i Mexi-
ko utfärdade efter några års förlopp en lag, genom hvilken
slafveriet i hela landet upphäfdes. ’"Hvarje slaf inom Mexi-
kos gränser var en fri man”. Denna lag behagade ingalunda
de amerikanske invandrarne. För att hjälpa dem ur deras
OÖKGINnA
igitized by GOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
