Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 AMERIKANSKA MINNEN.
som de infödde amerikanerna nu fordra att invandrarne till
Förenta Staterna skola så att säga i en handvändning bort-
lägga. Sjelfva Förenta Staternas nationalregering tryckte
slutligen sin gillande stämpel på de amerikanska kolonister-
nas trotsande af det adopterade fosterlandets (Mexikos) la-
gar och deras uppror mot nämda lands nationalregering
samt fortsatte det verk, som de "amerikanske patrioterna”
påbörjat.
Sedan Texas under Sam. Houston tillkämpat sig sjelfstän-
dighet och dess styrelse hunnit ordnas, inlemnade den nya re.
publiken till kongressen i Washington två gånger ansökan om
attblifvasåsom stat upptageni unionen. Den sista ansökan in-
lemnades i April 1844. Statsmannen Calhoun sade rent ut, att
ansökans beviljande skulle lända till "att upprätthålla slafve-
riintresset, utvidga dess inflytande och tillförsäkra detsamma
framtida bestånd”. Slafpatronerna i Södern gynnade försla-
get, emedan de fruktade, att den hastiga utvecklingen af de
slaffria staterna i Nordvestern skulle blifva för deras politi-
ska makt skadlig. Texas, omkring 5 gånger så stort som
Staten New York, skulle blifva en motvigt mot de nya slaf- -
fria staterna och territorierna. |
Från de senare inlemnades deremot till kongressen en
mängd protester mot Texas upptagande i unionen, och f. d.
president Adams, som då var kongressman, talade i kon-
gressen en timme hvarje dag under 12 dagar, förfäktande
protesternas innehåll. Då slafherrarne icke kunde genom prat,
skratt och buller nedtysta honom eller genom bevis veder-
lägga honom, genomdrefvo de ett beslut, att inga protester
i slafverifrågan finge komma under kongressens behandling,
och detta beslut egde laga kraft i 10 års tid.
Demokratpartiet gynnade Texas upptagande såsom stat
i unionen, och sedan nämda parti segrat vid presidentvalet,
lyckades det partiets ledare, att genom ett fint knep i kon-
gressen genomdrifya beslutet om Texas upptagande i unio-
nen, hvilket hade bl. a. till följd det orättfärdiga kriget mot
Original fro
oigitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
