Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 AMERIKANSKA MINNEN.
handlade i stället såsom en spion i ett fiendtligt land. Han
sände till regeringen i Washington skrifvelser, i hvilka han
framhöll på hvad sätt Californien kunde, enligt hans tanke,
ryckas från Mexiko och befolkningen förmås att svika sitt
fosterland. Långt ifrån att tillrättavisa den värde konsuln
för hans mot all "internationel rätt” stridande stämplingar
och intriger, gaf Förenta Staternas regering Stillahafs-eska-
derns befälhafvare, kommodor Sloat, order att bemäktiga sig
Monterey och San Francisco, strax Mexico visade tecken till
att det ämnade försvara sig. Regeringen sände också i okto-
ber 1845 en viss Gillespie till den omnämde Larkin för att
med honom samverka i hans uppviglingsförsök. Äfven i den
händelse intet krig utbröt, skulle dessa värde herrar fortsätta
sitt arbete och förmå Californiens inbyggare att höja upprors-
fanan mot Mexiko, i hvilket fall de skulle försäkras hjälp och
understöd från Förenta Staterna.
Då den omnämde Gillespie kom till Californien i april 1846
öfverlemnade han till Larkin sina "instruktioner” och begaf
sig derefter till Fremonts läger. Kapten J. K. Fremont, som
blifvit af regeringen utsänd för att uppmäta och kartlägga
de okända trakterna mellan Klippbergen och Stilla hafvet,
hade af den mexikanske militärkommendanten Castro begärt
tillåtelse att vistas i Californien under vintermånaderna.
Han erhöll löfte härtill, men det dröjde icke länge, innan stri.
digheter uppstodo mellan mexikanerna och amerikanerna,
hvilka stridigheter voro, för att begagna en anglo-amerikans
yttrande: "in large measure provoked by members of Fre-
mont’s party”. Då befalde Castro amerikanerna lemna landet,
hvilken befallning väckte hos de senare den största förbittring.
Fremont vägrade att lyda, och uppförde i mars, 30 mil öster
om Monterey, ett fäste samt hissade stjärnbanéret öfver det-
samma, under förklaring, att ingen mänsklig makt skulle för-
må drifva honom ur landet in på Förenta Staternas område.
Vid vårens inbrott uppbröt Fremont emellertid från sitt
fäste. Gillespie upphann honom i den s. k. Klamath trakten
idised ole Original from
TREES Goc gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
