Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 AMERIKANSKA MINNEN.
amerikanerna den ringaste rätt till uppror mot det adopte-
rade fosterlandets regering, utan det hade varit deras pligt
att understödja densamma vid landets försvar. En annan
ursäkt är, att amerikanernas uppror skedde i deras språks
och nationalitets intresse. Men hvad skulle våra dagars
anglo-amerikaner säga, om samma intressen bevekte här i
landet bosatte tyskar, irländare eller andra "utländingar”
att gripa till vapen mot vårt lands nationalregering? Då
komme dylika ursäkter troligen icke att väga tungt i våg-
skålen.
Kommodor Sloat, befälhafvaren för Förenta Staternas
eskader i Stilla hafvet, hade af nationalregeringen i Washing-
ton erhållit befallning att vapentaga Californien, strax han
förnam, att krig utbrutit mellan Förenta Staterna och
Mexiko. Underrättelse härom erhöll Sloat redan den 17 maj,
under det hans eskader låg vid Mazathlan. Sloat företog
dock ingenting, emedan han, för att anföra hars egna ord
till minister Bancroft, "efter noggrant öfvervägande kommit
till den slutsatsen, att han icke var berättigad att taga Cali-
fornien i besittning eller vidtaga några fiendtligheter mot
Mexiko.” Först den 7 juni, sedan han erhållit underrättelse
om amerikanernas segrar i Mexiko, afseglade han till Mon-
terey, dit han ankom den 2 juli. Uppgiften, att han dervid
kappseglade med en engelsk fregatt, hvars befälhafvare äm-
nade taga Californien i besittning, är falsk.
Vid ankomsten till Californien fann Sloat de infödde med-
borgarena i hög grad uppbragta öfver Fremonts "upprors-
makare”. Att på "fredlig väg” eröfra landet var omöjligt.
Sloat, som ogerna ville påtaga sig ansvar "för anfall i ett
orättvist krig”, dröjde i 5 dagar, innan han besatte Monterey.
Ändtligen den 7 juli 1846 tog han i Förenta Staternas namn
Californien i besittning. Sedan han uppfordrat den Mexi-
kanske kommendanten i Monterey att kapitulera och på den-
na uppfordran erhållit ett undvikande svar, landsatte han
250 marinsoldater, hvilka tågade till det gamla tullhuset,
Original frc
Bigitizedby Goc gle PRINC ETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
