Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA DOMKYRKA. 297
Upsala domkyrka är rik på "guld och silfverkäril”. En
af hennes kalkar är af guld, besatt med äkta perlor och ädel-
stenar. Den väger icke mindre än 1638 lod och uppskattas i
värde till omkring 20,000 kronor. Han är förfärdigad 1541
och eröfrades af svenskarne i Prag 1648. Konung Johan III:s
och drottning Katarina Jagellonikas guldkronor af stort vär-
de, två krucifix af guld samt ur grafvarna upptagna spiror
och smycken af guld äro i kyrkans ego och förvar. Kyrkans
5 silfverkalkar med tillhörande patener och oblataskar väga
tillsammans omkring 500 lod. Silfverkannorna väga 265 lod,
silfverljusstakarne för altaret och predikstolen 1187 lod, det af
påfven skänkta silfverkorset, i hvilket är innefattadt en "relik
af Kristi kors”(?) väger 272 lod, dopskålen 108 lod, tim-
glaset å predikstolen 464 lod, ljuskronan af silfver, som
hänger i högkoret, väger 1680 lod, silfverbeslagen på kyrko-
bibeln 108 lod o. s. v. Bland sakristians öfriga skatter må
nämnas: Tors stympade afgudabild(?), som säges hafva stått
i åsatemplet i Gamla Upsala, och aflatskrämaren Arcimboldi
aflatsskrin.
I den s. k. klädkammaren förvaras ärkebiskopsskruden,
kåpa och mitra af dyrbar gyllenduk, en af påfven skänkt
silfverkräkla vägande 180 lod, 20 messhakar, flera från den
katolska tiden, biskopsmössor, med perlor och ädla stenar
besatta, korkåpor, altartäcken altardukar, kalk-kläden m. m.
Här förvaras också flera småsaker, hvilka tillhört St. Brigitta,
den brynsten konung Albrekt skickade drottniog Margareta
och den fana hon gaf honom såsom gengåfva, den halmkrans
Nils Sture bar under sitt skymfliga intåg i Stockholm 1566
och de af Erik XIV år 1567 mördade Sturarnes blodiga kläder.
<«eSture-namnet”, säger Unge, "är ett helgonnamn i svenska
historien. Man ville vara ensam med dessa reliker: man ville
drömma, der man ej kan mera, ty tanken mättar ej hjertat.
Och ett ord till hjertat tala de döda tingen på ett underbart
sätt, som lemnar hufvudet tomt — ty vid sådana tillfällen
sitter hufvudet i efterhand. När man efter en poetisk andakts-
oigiized by (GON gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
