- Project Runeberg -  Valda skrifter I. /
327

(1892) Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VESTGÖTEN OCH INDIANEN. 327

armar, som nu skola bära dig från farorna och döden samt
skänka dig en rätt, läckrare än buffelmärg, hämnd, hämnd,
hvarefter ditt hjerta liksom mitt törstar lika ifrigt, som det
för prairieelden flyende rådjuret törstar efter vatten.

Broder! Lika visst som att den store Anden ser mitt upp-
såt, hör min röst och i åskans blixt och dunder skänker sitt
bifall till mitt beslut, lika visst skall också hämnden drabba
dina och mina fiender, plötsligt såsom blixten, förödande så-
som hvirfvelstormen. Det rättvisa straffet skall som en grå
björn gripa i sina käftar de ormtungade långknifvarne
(amerikanerna), för hvilkas illdåd och svek den svage är lika
säker som den sårade buffelkalfven i varghopen och på hvil-
kas ord och löften man kan lita lika säkert som på flodisen
om våren.

Broder! Följ mig medan tid är! Våra höfdingar vilja vid
rådselden lyssna till din visa tunga. Våra unga krigare, som
kalla dig "Mannen-som-aldrig-bryter-sitt-löfte”, vilja följa
dina spår till dina och mina fienders wigwams och återvända
derifrån, först sedan de prydt sina bälten med färska skalper,
först sedan endast askhögar utvisa stället, der vargynglet,
som ref dina söner och trampade din lilja i dyn, en gång bodde
på stulen mark.”

Höfdingen tystnade och riktade sina skarpa nästan glö-
dande ögon på den gamle nybyggaren, i hvilkens lugna anlets-
drag man kundelättläsa, att frestelsen kommit några minuter
— för sent.

Med en klar röst, som hördes öfver åskans dån, yttrade
den gamle på dakotahspråket:

«Broder! Jag har sett blixtarne i dina ögon, jag har
hört åskan i din röst. Mitt ena öra har stått öppet för dina
ord, mitt andra för den Store Andens stämma. Du bjuder
mig hämnd på mina fiender: den Store Anden säger i den
goda boken, att hämnden är hans, icke min. Du talar om
ett anfall plötsligt såsom panterns: den Store Anden hviskar

Oriqir (

Pigitizeo oy Goc gle PRINCETON UNIVERSITY

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ejavalda/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free