- Project Runeberg -  Valda skrifter I. /
340

(1892) Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340 BERÄTTELSER.

lade nu bort tidningen, knackade askan ur den nötta pipan,
stoppade henne på nytt, tände henne, öppnade derpå köks-
dörren och sade med hög röst: "Stina, hör du Stina! Skön-
na de in, så får du höra e’ paschasa.”

Det dröjde icke länge, innan mor Stina lydde denna upp-
maning. Blef fader Sven alltid så hastigt åtlydd af sin kära
hälft, så stod han sannerligen icke under toffeln. Men det
var icke blott den vördiga mor Stina, som infann sig såsom
åhörare: pigorna, drängarne och de närmast boende gran-
narne, ja, till och med den unge skolläraren och organisten
med de blåa glasögonen på näsan, följde henne så att säga i
spåren, och efter några minuter hade "mister” Stone en icke
obetydlig åhörareskara af olika åldrar samlad omkring sig.

Han började då att på det uttrycksfulla vestgötamålet
berätta om ett ’markeli’t äfventur”, som han för flera år
sedan haft, då han tjenstgjorde som fyrvaktare i Michigan;
och vi återgifva här nedan på riksspråket den större delen
af hans berättelse. "Öfversättningen” har skett, på det att äf-
ven "utländingar”, d. v. s. landsmän, som icke äro vestgötar
och icke utan svårighet förstå vestgötamålet, skola kunna
utan något hinder njuta af berättelsen i likhet med den åhö-
rarekrets, som först hörde densamma.

«Att klå rebellerna, så som de ärligt förtjenade det, var
visst icke något lätt göra”, började den gamle veteranen,
<men att efter krigets slut kunna såsom krympling medels
ärligt arbete förtjena kläder och föda, det var icke mycket
lättare. Jag, fattig stackare, fick nog erfara detta. Jag var
för stolt att tigga, och jag sökte derför arbete. Den förste,
till hvilken jag hänvände mig, var en amerikan, som mycket
prisades i tidningarna, men hvilken jag sedermera erfor sändt
ett legohjon (substitut) i sitt ställe i kriget och gjort sig
bottenrik på svekfulla armékontrakt. "Gack till fattighuset,
det är det enda du duger till”, var det råd jag af denne "ame-
rikanske patriot” erhöll. Jag gaf dock icke hoppet förloradt,
utan försökte än ett och än ett annat arbete, men det blef

Oriuvir

igitized by GOC gle PRINCETON UNIVERSITY

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ejavalda/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free